Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Robot opererade cancersjuk ettåring

Publicerad: 20 augusti 2008, 10:27

KIRURGVECKAN Robotkirurgi fungerar utmärkt på små barn. Det visar en operation i Lund på en 18 månader gammal pojke med en elakartad tumör i urinblåsan. Läkarna fick bort tumören och skapade en stomi utan att öppna pojkens buk.


Hela ingreppet, inklusive anläggandet av stomin, skedde med titthålsteknik vid ett och samma tillfälle.

– Det är väldigt ovanligt att man lyckas utföra alla moment i en sådan operation utan att behöva komplettera med öppen kirurgi. Robotkirurgi har heller aldrig använts på ett så litet barn i Sverige tidigare, säger Magnus Annerstedt, kirurg på urologkliniken på Universitetssjukhuset i Lund och den som utförde operationen.

Pojken kom in till Barn- och ungdomssjukhuset i Lund med nedsatt aptit, diarréer och kräkningar. Läkarna upptäckte att hans ändtarm buktade ut genom ändtarms­öppningen, så kallad rektal kollaps, och gjorde en magnetresonansundersökning för att försöka hitta orsaken.

Undersökningen visade att pojken hade ett embryonalt rhabdomyo­sarkom, en ovanlig och elakartad tumör i urinblåsan. På barnkirurgiska kliniken konstaterades att det var möjligt att bota cancern genom att ta bort både urinblåsan och prostatan.

Lyder kirurgens minsta vink
Efter samråd mellan de olika läkarna beslutade man att en kirurg från urolog­kliniken skulle genomföra ingreppet. Där har de använt sig av robotteknik för att ta bort urinblåsor sedan 2005 med gott resultat. Men metoden hade aldrig tidigare provats på ett litet barn.

– Det är ett relativt ovanligt ingrepp och det här var första gången det kom en så ung patient. Men egentligen passar tekniken väldigt bra på barn. Öppen kirurgi hade blivit klumpigt efter som pojken var så liten, säger Magnus Annerstedt.

Metoden innebär att man via titthål för in robotoperationsinstrument som läkaren styr via en konsol från utsidan. Kirurgens fingerrörelser översätts med hjälp av en dator till impulser som går ut till verktygen.

– De lyder kirurgens minsta vink. Skillnaden mot vanlig titthålsteknik är också att instrumenten är mer flexibla. Det gör att man kan utföra väldigt avancerad kirurgi, säger Magnus Annerstedt.

I det här fallet förde de in instrumenten genom fyra titthål i bukväggen. Tre av dem styrdes via roboten. Det fjärde användes för att hålla undan vävnad och suga upp vätska.

Läkningen underlättas
Med robotinstrumenten lösgjorde Magnus Annerstedt pojkens urinblåsa och prostata och avlägsnade dem. Urinledarna fördes sedan ut genom en liten portöppning till en påse på magen. Pojken blödde ingenting under ingreppet.

– Vi behövde inte ens använda sugen för att suga ut blod, säger Magnus Annerstedt.

Ett ingrepp med robotteknik är betydligt skonsammare än om man i stället skulle ha skurit upp bukväggen. Även läkningen underlättas väsentligt.

– Redan dagen efter ingreppet var pojken uppe ur sängen hos sin mamma och kunde röra sig som vanligt. Han behövde inte mycket smärtlindring och började äta och dricka direkt, säger Magnus Annerstedt.

Goda framtidsutsikter
I dag är pojken två och ett halvt år gammal. Han går fortfarande på efterkontroller men läkningen har gått bra och hans framtidsutsikter är goda.

– Tumören är borta och han är pigg och glad. Han har fortfarande en påse på magen, men så småningom ska jag konstruera en ny urinblåsa åt honom, säger Magnus Annerstedt, som varmt rekommenderar användning av robotkirurgi vid liknande fall framöver.

– Det här fallet visar att tekniken är säker och går att använda på små barn. Den har många fördelar jämfört med öppen kirurgi och har, så vitt vi kan se, inga nackdelar.

Karin Tideström

Ger bättre säkerhet

Robotkirurgi är en utveckling av den laparoskopiska titthålskirurgin, vilket innebär att robotinstrument förs in via titthål i buken. Kirurgen styr instrumenten via ett datorbord samtidigt som han eller hon ser tredimensionella bilder av operationsfältet på en tv-skärm. 3D-bilderna och instrumentens precision gör bland annat att det är lättare att lokalisera och skydda känsliga vävnader.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev