Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Rökning fäller estländare i landskampen mot Sverige

Publicerad: 14 juni 2002, 08:37

En storrökande pessimist med höga nivåer av fibrinogen i blodet. Det är bilden av den estländske mannen i övre medelåldern, som den förmedlas av forskare vid Universitetssjukhuset i Tartu och Karolinska sjukhuset i Solna. Pessimismen är välgrundad en 55-årig estländsk man har fyra gånger högre risk att dö i hjärtsjukdom än en jämnårig svensk.


En 55-årig man från Estland har tolv år kortare förväntad livslängd än en svensk man i samma ålder, och fyra gånger högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom är dubbelt så hög bland estländska kvinnor vid 55 år som hos svenska jämnåriga kvinnor.  I ett gemensamt forskningsprojekt har forskare vid Karolinska sjukhuset i Solna och universitetssjukhuset i Tartu, Estland, undersökt ett stort antal olika riskfaktorer som kan ligga bakom skillnaderna i dödlighet och risken för hjärt-kärlsjukdom i de båda länderna.  Två delstudier är nu klara. De ännu opublicerade resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan deltagarna i de båda länderna.  I studierna deltog 700 personer i åldrarna 35 och 55 år från Tartu i Estland och från Sollentuna kommun utanför Stockholm. Forskarna undersökte en rad olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, till exempel deltagarnas blodfetthalter, rök- och kostvanor, samt olika livsstilsfaktorer.  Den största skillnaden var att de estländska männen rökte tre gånger så mycket som svenskarna. 57 procent av de 55-åriga männen i Estland var rökare, jämfört med 20 procent bland de svenska 55-åringarna. Andelen rökare bland kvinnorna var lägre än 20 procent i åldersgruppen 55 år i både Estland och Sverige. I åldersgruppen 35 år var 38 procent av de estniska kvinnorna rökare, mot 26 procent i Sverige.  Mats Jensen-Urstad. Foto: Anders Kallersand" BORDER="0"Mats Jensen-Urstad. Foto: Anders Kallersand  - Sannolikt är rökningen en oerhört starkt påverkande faktor när det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom i den estniska befolkningen, säger Mats Jensen-Urstad, överläkare vid kardiologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, och en av de svenska läkare som deltar i forskningssamarbetet.  En annan tydlig skillnad mellan grupperna var att halterna av inflammationsmarkören fibrinogen, en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, var betydligt högre bland de estländska deltagarna, jämfört med de svenska.  - Det finns flera tänkbara förklaringar. Rökning höjer fibrinogennivåerna, men socioekonomiska faktorer kan också vara en bakomliggande orsak. Har man inte råd att exempelvis gå till tandläkaren är risken högre att få besvärliga tandköttsinflammationer, vilket i sin tur kan göra att halterna av fibrinogen i blodet ökar, säger Mats Jensen-Urstad.  En mer pessimistisk syn på livet och framtiden särpräglar även de estniska männen i övre medelåldern. De upplevde i betydligt högre grad att de gick en dyster framtid till mötes, både jämfört med de svenska och de yngre estniska deltagarna.  Enligt Mats Jensen-Urstad kan en förklaring vara att deltagarna i den äldre gruppen levde under stabila förhållanden i före detta Sovjetunionen, en situation som förändrades för de flesta efter unionens fall.  Men forskarna fann också ett antal, delvis oväntade, likheter i riskfaktorer mellan grupperna. Alkoholkonsumtionen var likvärdig bland deltagarna i de båda länderna. Man motionerade lika mycket - eller lika litet.  När det gäller kostvanor stoppade estländarna i sig mer mättade fetter jämfört med de svenska deltagarna. Men det påverkade inte skillnaderna i blodfetthalter nämnvärt.  - Man vill gärna tro att vi är extra sunda och hälsomedvetna i Sverige. Men studierna visar att vi har likvärdiga blodfetthalter som befolkningen i Estland. Börjar man dessutom jämföra med andra länder kan man se att våra värden ligger betydligt högre än hos till exempel den amerikanska befolkningen, säger Mats Jensen-Urstad.  Forskningen kring skillnader i riskfaktorer när det gäller hjärt-kärlsjukdom i Estland och Sverige går nu vidare med sammanställningar av data från bland annat EKG-undersökningar och ultraljudsundersökningar av halsartärerna för att fastställa om det finns skillnader mellan grupperna när det gäller utveckling av kranskärlssjukdom.  Ytterligare faktorer som forskarna tänker följa är hur dödligheten i hjärtkärlsjukdom påverkas av de olika riskfaktorerna, och om förändrade riskfaktorer förändrar dödligheten i kommande generationer.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev