Rött eller blått ger rätt val på akuten

Röd, orange, gul, grön och blå patient. Så ser sorteringen ut i Medical Emergency Triage and Treatment System, förkortat Metts. Det är ett protokoll för hur akut sjuka patienter ska hanteras - från den första kontakten till dess att patienten lämnar akutmottagningen.

Målet är att varje patient får samma systematiska genomgång samt prioriteras och behandlas rätt oavsett vem som utför prioriteringen. Metts ska också minska risken för att sjuka patienter, som inte ser så sjuka ut, underprioriteras. En riskgrupp är till exempel de patienter som kommer till mottagningen med smärta i bröstet eller buken.

Bakom utvecklingen av Metts står personal vid akut- och olycksfallsmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg, där Bengt Widgren är överläkare och verksamhetschef.

- Vi hade ett behov av mer ordning och reda, bland annat kring kvaliteten i omhändertagandet av våra patienter. Tidigare kunde den variera beroende på när patienten blev omhändertagen och av vem, säger Bengt Widgren.

- Metts gör att man tvingas in i ett strukturerat arbete, fortsätter han.

Röd färg för det mest akuta

Protokollet innehåller en metod för så kallad triage eller sortering, samt en struktur för vad som händer efter sorteringen. Det handlar om hur patienten övervakas, vilka prover som tas och hur lång tid det får gå innan patienten träffar en läkare.

Först mäts olika vitala parametrar, som andningsfunktion, cirkulation, vakenhetsgrad och kroppstemperatur. Efter det märks patienten med en färg i protokollet. Röd signalerar mest akut sjukdom följd av orange, gul, grön och sist blå.

Därefter utreds också sökorsaken noggrant enligt ett kompletterande flödesschema som innehåller vilka frågor som ska ställas till patienten om symtom och sjukdomstecken.

Utifrån denna information kan patienten prioriteras upp till en mer akut färg. Efter sorteringen går patienten in i en produktionslinje som är förutbestämd för färgen.

Metts har i dag använts på fler än 60 000 patienter. Enligt sjukhusets utvärdering är resultaten goda. Andelen inskrivna i slutenvård minskade förra året med 3 procent. Tiden från ankomst till att patienten lämnar akuten har minskat med 25 procent och antalet lungröntgenundersökningar och datortomografier av hjärnan har gått ner.

Sprider sig till andra sjukhus

Bengt Widgren anser att mottagningen har blivit bättre på att sortera i den stora grupp patienter som inte är mest akut sjuka, men som ändå behöver insatser.

- Protokollet fungerar som ett stöd för läkarna i deras beslut. Också för sjuksköterskorna fungerar det som ett skydd för att man gjort rätt med patienten, säger han.

Nu sprids protokollet till andra sjukhus. En nationell styrgrupp svarar för att de nya versionerna ser lika ut över landet.

Utvecklingen fortsätter även på Sahlgrenska med att göra akutjournalen, som är kopplad till Metts, till ett digitalt, sökbart dokument. Så småningom ska uppgifterna gå rakt in i journalen via en elektronisk penna. Dokumentet ska också kopplas till ett nationellt webbaserat kvalitetsregister, Riks-Akut.

Problemet:
Det saknades systematik i bedömningen av akut- och olycksfallsmottagningens patienter. Bedömningen varierade beroende på vem som gjorde den och när under dygnet. En grupp som riskerade att underprioriteras var patienter med bröst- eller buksmärta.

Lösningen:
Ett protokoll för hur akut sjuka patienter ska tas om hand. Protokollet innehåller en metod för sortering och en struktur för övervakning och provtagning. Sorteringen bygger både på mätning av kroppsliga funktioner och på en strukturerad utredning av orsaken till att patienten sökt vård.

Resultatet:
Mottagningen har blivit bättre på att sortera patienter rätt och fånga upp svårbedömda patienter. Andelen inskrivna patienter i slutenvård har minskat, liksom ledtiden från dörr till dörr och vissa röntgenundersökningar. All personal använder samma akutjournal, som är kopplad till protokollet.