Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Rysare väntar sjukvården i höst

Publicerad: 22 maj 2013, 10:00

Ett halvfärdigt skatteutjämningssystem – som kanske inte beslutas förrän landstingens budgetar för 2014 redan är klara. Den rysaren väntar sjukvården i höst.


Trots påtryckningar från riksdagen, landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har regeringen ännu inte presenterat något definitivt förslag om skatteutjämningen. Efter många års utredande och konflikter, bland annat mellan storstadsområdena och övriga landet, går många i väntans tider.

Det dagsaktuella beskedet från ämnesrådet Kjell Ellström på finans­departementet är att en lagråds­remiss ska komma före sommaren och propositionen läggs i slutet av september.
– Det betyder att riksdagen kan komma att fatta sitt beslut så sent som i december. Men landstingen måste vara klara med sin budget senast sista november, det säger kommunallagen, säger Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL till Dagens Medicins nyhetsbrev Sjukvårdens Affärer.

Men är inte innehållet redan känt? Vet inte landstingen hur mycket de vinner respektive förlorar i det nya systemet?
– Det finns ett preliminärt förslag som vi rekommenderat våra medlemmar att utgå ifrån. Men man kan aldrig vara hundraprocentigt säker på hur det går i riksdagen, säger Annika Wallenskog.

Kjell Ellström på finansdepartementet räknar med att den sena behandlingen i riksdagen inte ska ställa till med så mycket problem för landstingen. Förändringen av kostnadsutjämningen ska genomföras successivt fram till 2019. Väster­botten, till exempel, blir inte av med alla sina miljoner redan den 1 januari 2014.

I dagens modell får det landsting som har många patienter med tunga diagnoser, som till exempel hjärtsjukdom och schizofreni, mer pengar än landsting som har färre invånare med en sådan sjuklighet. Landstingen har varit olika duktiga på att registrera vårdtunga patienter och förändringarna mellan åren har varit påtagliga, enligt Annika Wallenskog.
– Om man i dag får mycket pengar kan det snarare bero på hur duktiga läkarna varit på att registrera än på den faktiska sjukligheten, säger hon.

Men en granskning som Socialstyrelsen har gjort nyligen visar att Västerbotten – som blir den största förloraren om det nu aktuella systemet går igenom – har den i särklass bästa kvaliteteten i kodningen till patientregistret, som samlar uppgifter om slutenvården och den specialiserade öppenvården. Uppsala, Gotland och Halland ligger tätt tillsammans därefter, och Gävleborg är sämst enligt en rapport från mars 2013.

Statskontoret har också i uppdrag att komma med förslag om en mer opåverkbar fördelningsmodell. Det ska vara klart i mitten på juni.

Det nu aktuella förslaget om utjämning bygger endast på allmänna faktorer, nämligen befolkningens ­ålder, kön, civilstånd, inkomst, syssel­sättning och boendeform.
– Uppgifter om den faktiska sjukligheten har försvunnit helt och hållet. Men i brist på något bättre står vi bakom att den modellen används tills vidare, säger Annika Wallenskog.

Västerbotten förlorar alltså mest om det nu aktuella systemet går igenom.

Kostnadsutjämningen är en omfördelning mellan landstingen, några statliga pengar tillförs inte till den delen.

Nya miljoner går däremot till inkomstutjämningen, den andra och mer uppmärksammade delen av skatteutjämningen. Stockholms läns landsting är det enda landstinget som har så bra skattebetalare att det är med och hjälper sina fattiga kusiner i övriga landet.

Nu betalar Stockholms läns landsting drygt 500 miljoner om året i inkomstutjämningsavgift. Enligt SKL:s beräkning sänks den summan till 376 miljoner om året.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev