Så blir framtidens cancerläkemedel

Läkemedel mot olika cancersjukdomar dominerar bland de preparat som läkemedelsföretagen hoppas blir godkända inom de närmsta åren, se vår kartläggning under ”Relaterade artiklar” till höger.

Hur kommer då framtidens cancer­läkemedel se ut? Dagens Medicin tittade i kristall­kulan med hjälp av de två experterna Peter Nygren och Arne Östman, professorer i onkologi vid Uppsala universitet respektive molekylär onkologi vid Karolinska institutet i Solna. Resultatet blev sju heta trender:  

Personlig medicin
Att cancerbehandling bättre måste anpassas till den enskilda patientens tumöregenskaper har varit på tapeten i flera år. Till viss del har det redan fått genomslag, men detta kommer bli allt mer tydligt framöver. Två aktuella exempel är de nya Braf-hämmarna vid malignt melanom och Alk-hämmaren ­crizotinib vid icke-småcellig lungcancer.

– I takt med att vi lär oss allt mer om tumörbio­login blir den här utvecklingen oundviklig. Företagen kommer i ökad utsträckning att sälja läkemedel tillsammans med test för vilka patienter som kan svara på behandlingen. Ett möjligt problem är att vissa patientgrupper då blir så små att kostnaden för varje enskild behandling blir mycket hög, även för att vara läkemedel mot cancer, säger Peter Nygren.

Botande behandling
De nya målriktade läkemedlen mot cancer har med ett fåtal undantag hittills bara visat palliativ effekt, det vill säga som lindrande och bromsande behandling vid obotlig cancer. Men i framtiden kan fler komma att få adjuvant indikation, det vill säga som botande behandling vid tidig cancer.

– Det är mer resurs- och tidskrävande att göra den här typen av studier, därför har resultaten dröjt. Men jag tror att vi snart kan vänta besked om huruvida Braf-hämmare och EGF-blockare kan minska återfall vid melanom respektive lungcancer, säger Arne Östman.

Immunbehandling
Att använda kroppens eget immunförsvar för att bekämpa tumörer är redan rutin vid vissa former av tidig cancer. Men i framtiden kan det bli mer etablerat också vid spridd sjukdom. Ett exempel är studier som visar lovande resultat för antikroppar som gör de vita blodkropparna mer benägna att angripa tumörceller.

– En fördel är att tumörcellerna kan ha svårare att bli resistenta mot angrepp från immunförsvaret, jämfört med konventionell behandling. Det kan i sin tur leda till mer långvarig effekt. I studierna med antikroppen ipilimumab vid melanom antyds till exempel att det finns en grupp som har blivit långtidsöver­levare, säger Arne Östman.

Målsökande molekyler
Den tyske Nobelpristagaren Paul Erlichs över hundra år gamla vision om den ”magiska kulan” har blivit alltmer aktuell på cancerområdet. Detta tack vare utvecklingen av monoklonala antikroppar riktade mot tumörproteiner, samtidigt som forskare bättre lyckats lösa hur man kemiskt kan koppla celldödande substanser till antikropparna.

– Det här konceptet har redan nått framgångar inom hematologin. Och i somras kom de första positiva fas 3-resultaten för solida tumörer, när Herceptin kopplat till cellgiftet DM1 visade sig bromsa spridd Her2-positiv bröstcancer. Jag tror vi får se liknande läkemedel mot andra cancerformer, säger Arne Östman.

Återanvändning
Nya molekyler och verkningsmekanismer i all ära, det går också att finna tumöreffekter hos beprövade läkemedel utanför cancerfältet. Det främsta exemplet är de nya studierna som visat att långtidsbehandling med acetylsalicylsyra, ASA, i lågdos kan förebygga död i cancersjukdomar.

– Med sådan här så kallad ”repurposing” kan man slippa stora delar av den prekliniska forskningen. Förutom med ASA pågår forskning för att utröna cancereffekter av bland annat diabetesläkemedlet metformin och hjärtläkemedlet digoxin, säger Peter Nygren.

Frisk vävnad blir måltavla
Nästan alla av dagens läkemedel mot cancer syftar till att döda tumörcellerna. Fokus kan dock komma att skifta mer mot den friska vävnaden, som har betydelse för hur en cancertumör utvecklas.

– Det här är någonting för det längre perspektivet. Det finns redan etablerade läkemedel som bromsar cancer genom att hämma blodkärlsbildningen till tumören. Möjligen får vi se andra typer av läkemedel som ingriper i hur tumören interagerar med omgivningen för att till exempel stoppa att den sprids, säger Peter Nygren.

Förebyggande behandling
I stället för att behandla redan etablerad cancer är det förstås bättre att se till att den inte uppstår. Redan i dag finns läkemedel som har sådana effekter, också här är ASA ett exempel.

– Ny kunskap om hur cancer uppstår bör ge uppslag till cancerpreventiva läkemedel. Ett stort problem är dock att prevention är väldigt krävande och svårt att studera och det kommer att handla om att många människor ska ta läkemedel under lång tid. Det kräver eftertanke och noggrann analys av risk och nytta, säger Peter Nygren.