Så har utryckningarna ökat

I Skåne var ökningen mellan 2009 och 2013 hela 42 procent.

– Det är häpnadsväckande, säger Poul Kongstad, som är verksamhetschef för Region Skånes prehospitala centrum, och även ordförande i Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, Flisa.

Utvecklingen har sett i princip likadan ut i hela landet: Ambulansuppdragen har ökat i en takt som är flerfaldigt snabbare än landets 3,2-procentiga befolkningsökning. Ingen av de många ambulansöverläkare, verksamhetschefer och forskare som Dagens Medicin har pratat med har kunnat ge ett säkert svar på varför, men det finns många spekulationer. Den åldrande och mer vårdkrävande befolkningen bidrar förmodligen även om antalet 30-åringar som nyttjar ambulansen också ökar. Att patienter skickas hem för tidigt från sjukhus, med risk att behöva åka in igen, kan också spela in.

Men det handlar också om en förändrad kultur, tror Flisa-ordföranden Poul Kongstad.

– Har man ett behov så ska det tillfredsställas, säger han och ger ett typexempel: Anhöriga till en patient vill ha besked den dag de är på besök och ringer då efter en ambulans.

– Det går inte i morgon, för då är de inte hos mamma.

Och så är det fallet med sjuksköterskan vid SOS Alarm som inte skickade ambulans till en 23-årig man som sedan avled, fortsätter Poul Kongstad. Sjuksköterskan anmäldes både till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som gav honom tre års prövotid, och till allmän domstol, där han friades.

– Fem till tio procent anser man att den händelsen har ansvaret för i direkt ökning, säger Poul Kongstad.

Han förklarar att det handlar om en uppskattning och att effekten kan ha sammanfallit med en generell ökning som kanske framförallt handlar om medborgarnas krav.

– Tonläget har skärpts, kravet på larmcentralen har skärpts, man accepterar inte att bli bortprioriterad.

Ökningen har visserligen bromsat in något under 2013 men i de allra flesta landsting fortsätter kurvan uppåt. Men det finns undantag.

Landstingen i den så kallade fyrklövern – Uppsala, Västmanland, Sörmland och Gotland – har alla under det senaste året haft en nedåt­sluttande eller utplanande kurva.

Enligt Hans Blomberg, ambulansläkare i Landstinget i Uppsala län, kan en av anledningarna vara att fyrklövern i en upphandling för några år sedan ställde krav på att en sjuksköterska skulle prioritera och dirigera uppdragen. Inför upphandlingen arbetade ambulansöverläkarna också fram ett digitalt beslutstöd anpassat för just sjuksköterskor.

– Vi tyckte att vi behövde ha en högre medicinsk kompetens på dirigeringen framför allt för att få en högre specificitet, säger han.

Han nämner att det beslutsstöd som SOS Alarm använder sig av inte är gjort för legitimerad personal. Och det är inte heller så uppdaterat sedan det, via norska, översattes från en amerikansk förlaga i början av 1990-talet.

Medhelp, det företag som vann upphandlingen av ambulansdirigeringen i fyrklövern, blev i slutet av förra året av med uppdraget efter en segdragen rättstvist och nu används inte det nya beslutstödet längre och andelen sjuksköterskor som prioriterar larmsamtal är 40 procent.

Då budgetanslagen inte ökar i takt med uppdragen får ökningen konsekvenser. I vissa områden finns tid att ta av, på andra orter har arbetsmiljön försämrats.

– I vissa distrikt är det svårt att få tid till lunch, det är svårt att komma hem och hämta barn på dagis. Så är det i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, säger Poul Kongstad.

– Men man får också förseningar så att man inte kommer i tid till de patienter det brådskar med.

￭ Läs också artikeln om landstingen som under 2012 till 2013 har gått emot trenden med fler utryckningar.