Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så kan dålig forskning motverkas

Publicerad: 19 december 2012, 13:23

Philip Campbell, chefredaktör på Nature, efterlyste bättre stöd till handledare vid ett seminarium på Karolinska institutet

Foto: Erik Cronberg

Inför mer kontrollerade experiment i grundforskningen och snävare gränser för vilka resultat som anses vara statistiskt säkerställda. Det är två förslag av tidigare KI-rektorn Hans Wigzell. Uppdaterad version kl 9.50 den 20 december.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

En stor del av alla vetenskapliga resultat som publiceras i vetenskapliga tidskrifter är felaktiga och kan inte upprepas av andra forskare. Det var bakgrunden till ett seminarium som i dag onsdag den 19 december hölls på Karolinska institutet i Solna.

– Det handlar mycket sällan om direkt fusk utan i stället om dåligt genomförd forskning. Inte minst har det problemet uppmärksammats allt mer av läkemedelsindustrin som försöker bygga vidare på resultat av akademiska forskare, sade professor Hans Wigzell vid seminariet.

Som exempel angav han att när det amerikanska läkemedelsföretaget Amgen försökt upprepa experiment på potentiella läkemedelsmåltavlor inom cancerområdet så lyckades man bara i 6 av 53 försök.

– Vi har haft liknande erfarenhet på Karolinska Development, sade Hans Wigzell

Philip Campbell, som är chefredaktör på tidskriften Nature, medverkade på symposiet. Han påpekade att det är den uppskruvade pressen på forskare att publicera resultat som bidrar till problemet.

– Vi på de vetenskapliga tidskrifterna har inte ändrat kriterierna för hur vi antar arbeten, sade Philip Campbell.

Hans Wigzell vill se flera motåtgärder för att förbättra situationen, som att alla ursprungliga data sparas i ett centralt register och att det finns ordentliga rutiner för hur universitet hanterar så kallade whistleblowers inom forskningen.

– Grundforskningen bör också lära av den kliniska forskningen vad gäller blindning och kontrollerade experiment. När det gäller statistisk säkerhet bör man ändra kraven på så kallade p-värden från 0,05 till 0,01, för att därigenom minska antalet fynd som felaktigt publiceras som ”sanna”, sade Hans Wigzell.

Philip Campbell gav tummen upp för flera av förslagen – om än med vissa reservationer.

– Vi tittar just nu på vilka statistiska kriterier vi använder, men det är svårt att ange några nya gränser eftersom de statistiska metoderna varierar mellan olika forskningsfält. Men vi kommer att införa ett system där forskning som behöver särskild statistisk bearbetning får en mer djupare bedömning än förut, sade Philip Campbell till Dagens Medicin.

Några av de områden som han själv pekade på var viktiga att jobba vidare med var: bättre sätt att synliggöra forskning som motbevisar andra resultat, tydligare krav på hur olika metoder används och beskrivs i forskningsrapporter samt bättre stöd till handledare och mentorer.

Vid slutet av seminariet belönades även tre forskare med Nature Awards for Mentoring i Science – Nordic countries. De som fick priserna var Staffan Normark, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet, samt Jens Nielsen, professor i kvantitativ systembiologi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev