Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så kan du se om kraschen kommer

Publicerad: 5 september 2007, 08:53

Finansbubblor blåses upp under lång tid. Börskrascher kommer plötsligt. Här får du hjälp av tidningen Privata Affärers reporter Agnetha Jönsson att känna igen varningssignalerna.


Efter den skakiga inledningen på börshösten är det dags att lyfta blicken och vidga perspektivet. För den som lär av historien ökar chansen att känna igen signalerna för kommande finanskrascher.

Andreas Vedung har gjort en omfattande forskning om finansiella kriser, krascher och bubblor. Han är analytiker och utvecklare på PPM, med ett förflutet som bland annat chefsanalytiker på Morningstar Europe och riskbasanalytiker på Lloyd’s of London.

– Kriser, krascher och bubblor handlar om människor som tror sig vara rationella men ändå handlar irrationellt, säger Andreas Vedung.

Definitionen på en bubbla är när en kvalificerad majoritet av tillgångar stiger över sina långsiktiga värden. När bubblan väl spricker får man alltid en krasch. Men en krasch behöver inte alltid vara en systemkris. För att kraschen ska utvecklas till en sådan krävs felbedömningar från alla marknadsaktörer som aktieägare, långivare, tillsynsmyndigheter, centralbank och politiker.

Den första kända kraschen i historien är den holländska tulpankraschen 1637. De vackra tulpanerna, ursprungligen från Turkiet, blev snabbt populära hos holländarna. Alla, med adeln i spetsen, ville ha tulpaner. När efterfrågan ökade steg priset. En omfattande handel med tulpanlökar startade och snart fanns marknadsplatser i fem holländska städer. Alla spekulerade. Mellan 1623 och 1635 steg lökpriset från 1 000 holländska floriner till 2 500.

Priset för den sällsynta tulpanen Semper Augustus var 6 000 floriner, motsvarande 560 000 kronor i dagens penningvärde. Under sex veckor år 1637 föll tulpanpriserna med mer än 90 procent. De som köpt för lånade pengar ruinerades.

– Människors personliga balansräkningar speglar delvis deras långsiktiga sparbehov. När tillgångarna faller i värde påverkas också mångas livsplaner. Självklart blir de psykologiska effekterna av grusade livs­planer mer försiktighet, självrannsakan och grämelse, säger Andreas Vedung.

Ekonomiskt innebär det att folk sparar och företag slutar investera. I förlängningen kan det leda till depression.

En lärdom från tulpankraschen är att sätta priset för en tillgång i relation till en annan. Är det realistiskt att betala 70 000 kr för en handväska? Är det rimligt att ett förhoppningsbolag värderas till 5 miljarder kronor?

Tulpankraschen är också ett skolexempel på faran med att inte sprida sina risker.

– Det är möjligt att människor som tar höga risker blir lyckosamma ibland. Deras bravader får vi också höra talas om. Men det är ingen som talar högt om sina förluster. Tänk också på att det krävs specialkunskaper för att framgångsrikt placera i högriskaktier. Är man inget proffs gäller det att inse sina begränsningar, säger Andreas Vedung.

1929 kom världens mest kända börskrasch, som blev startskottet för 30-talsdepressionen. Under 1920-talet rådde fred och hög ekonomisk tillväxt. Att köpa aktier var ett folknöje. Från 1921 till 1929 steg Dow Jones industriindex från 60 till 400.

Alla köpte aktier. Privatpersoner lånade pengar som placerades i aktier och investeringsbolag. Dessa lånade i sin tur pengar för att köpa aktier.

Så småningom blev det en nedgång i den amerikanska ekonomin samtidigt som centralbanken Federal Reserve, Fed, blev uttalat kritisk mot aktiespekulationen. 1929 höjde Fed styrräntan. Börsen föll 40 procent på två månader. Effekterna blev katastrofala både för hårt belånade privatpersoner och samhällsekonomin.

– I dag kan jag belåna min aktieportfölj hos nätmäklare. Om värdet på belånade tillgångar faller under värdet på skulden så börjar mäklaren sälja mina aktier. Om tillräckligt många hamnar i denna situation får vi en självuppfyllande börskrasch, säger Andreas Vedung.

Småsparare som lånat för att köpa aktier fick gå i personlig konkurs. En person som hade en miljoner dollar i eget kapital och 1,6 miljoner i lån den 3 september 1929 och låg stilla under hela börsraset var pank i slutet av oktober.

Till en början gick det ganska långsamt. Från 3 september till 5 oktober föll börsen drygt 10 procent. Det första stora kurs­fallet kom på ”Svarta torsdagen” den 23 oktober, då börsen föll över 6 procent.

Föga anades att fallet bara var en förövning till ”Svarta tisdagen” den 29 oktober då börsen rasade 13 procent. Dagen efter blev facit minus 12 procent och katastrofen var ett faktum.
bara några år efter kraschen på Wall Street var det dags för en av de största finanskriserna i svensk historia. 1932 föll Ivar Kreugers imperium i bitar. Många svenskar blev ruinerade och svenska börs­bolag, som Boliden, Ericsson och SCA, fick nya ägare. Som motprestation för att få monopol på tändstickstillverkning utomlands köpte Ivar Kreuger statsobligationer.

Kapitalbehovet var stort i många länder efter första världskriget. På den tiden var alla valuta­kurser kopplade till priset på guld, men systemet började svikta. Den 21 september 1931 övergav England guldmyntfoten, vilket skapade valutaoro. En vecka senare var det Sveriges tur och kronan devalverades med 40 procent. Ivar Kreuger hade investerat i utländska stats­obligationer för lånade svenska pengar och klarade inte längre att betala räntorna. I mars 1932 var katastrofen ett faktum och Ivar Kreuger sköt sig i Paris.

Starten för nästa stora svenska börskris kom 1985 när regleringen av bankernas utlåning avskaffades. Stadshypotek fyrfaldigade ut­­­­lå­nings­takten till hushållen. Skattesystemet uppmuntrade lån och fastighets­priserna steg brant.

I september 1990 kom första varningssignalen när finansbolaget Nyckeln meddelade att det hade svårigheter att finansiera sig. Sedan följde två år av bankkris som slutade med Gotas konkurs hösten 1992. Nu var utländska investerares förtroende slut och värdet på kronan föll kraftigt. För att försvara kronan höjde Riksbanken marginalräntan till 500 procent. Den 19 november flöt kronan, utländska lån blev dyrare och låntagare gick i konkurs.

Aktiemarknaden hämtade sig och fortsatte stiga under många år. I slutet av 1990-talet fick marknaden upp ögonen för IT. Den nya tekniken utan begränsningar lockade till sig investerarna. Att inte alla begrep vad det handlade om spelade ingen större roll.

Tron på den nya ekonomin blåste upp en aktiebubbla utan motstycke. Internetbolag som Boo.com, Icon­media­lab, Framfab och Spray fick så mycket pengar de ville. Bolag utan ett öre i intäkter värderades till flera miljarder kronor.

När bubblan sprack i mars 2000 blev raset början på en global recession. Utförsbacken fortsatte under många år och flera aktier återhämtade sig aldrig.

En positiv effekt var att börsbolagen tvingades se över såväl kostnader som balansräkningar. När sedan konjunkturen vände upp var många företag i bättre skick än någonsin. Vinsterna sköt i höjden och analytikerna hamnade på efterkälken.

I den nuvarande högkonjunkturen är det globaliseringen och Kinas enorma aptit på naturtillgångar som håller världens ekonomier under armarna. Kanske är det på sin plats att våga säga vad som kallats de fem dyraste orden i engelska språket: ”This time it is different”. Tror du i stället att historien upprepas kan Andreas Vedungs slutsatser vara till nytta.

Agnetha Jönsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News