Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så kan läkaren hjälpa mångbesökarna

Publicerad: 17 oktober 2013, 05:00

En liten grupp ­patienter är idoga besökare på landets vårdcentraler. I Halland pågår nu en stor ­kart­läggning där målet är att bättre förstå och hjälpa dem


Mångbesökare kallas den grupp som söker vård särskilt ofta. I Halland satsar man under 2013 på en omfattande kartläggning i primärvården av denna grupp. Syftet är att patienter inte ska hamna mellan stolarna och att erbjuda samordnad rehabilitering vid behov.

– Vi har i flera år arbetat med kvalitetsarbete inom ramen för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, och nu ville vi ta reda på hur våra mångbesökare ser ut i dag. Mig veterligt har det inte tidigare gjorts en sådan här kartläggning inom primärvården, säger Katarina Larborn, utredare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Halland.

Kartläggningen omfattar mångbesökarnas ålder, kön och antal besök. Dessutom undersöks deras vårdkontakter men också om de har en plan för vård, rehab, eller behandling. Alla data ska lämnas in den 1 november för att sedan sammanställas.

– Det är för tidigt att säga något om resultaten nu, men vi hoppas att arbetet ska sätta i gång en process ute hos vårdgivarna och fungera som återkoppling så att man kanske inleder nya arbetssätt för att möta dessa patienter så bra som möjligt, säger ­Katarina Larborn.

Håkan Bergh, specialist i allmänmedicin vid ­Håstens vårdcentral i Varberg, är en av dem som är inblandade i arbetet.

– Mångbesökarna kartläggs även vad gäller hur svår deras psykosociala situation är, säger han.

Denna parameter har visat sig vara mycket viktig. Vid ett välbesökt föredrag vid allmänläkarkongressen i Tammerfors i augusti redogjorde Håkan Bergh för nya resultat som han har samlat in när han föreläst ute i landet. I samband med föreläsningarna har han då passat på att med mentometer fråga de sammanlagt drygt 130 allmänläkarna om hur den typiska mångbesökaren ser ut. I 78 procent av fallen ansåg läkarna att det var en kvinna, i de flesta fall 50–60 år gammal.

– Det blev nu en aha-upplevelse för dem när de insåg att nästan alla svarat likadant, säger Håkan Bergh.

Han bad också läkarna att i tre tänkta axlar skatta vilken komplexitet mångbesökarna uppvisade biomedicinskt, psykiskt och socialt. Den biomedicinska komplexiteten, alltså hur komplicerade deras medicinska besvär var, uppfattades av 76 procent av läkarna som låg. Däremot bedömdes mångbesökarnas situation socialt och psykologiskt vara komplex av 75 respektive 78 procent av läkarna.

– Social komplexitet kan vara hur man har det i relationer eller på jobbet, medan psykisk komplexitet snarare beskriver en persons bagage och resurser att hantera svårigheter i livet, säger Håkan Bergh.

Hur bör då allmänläkare på vårdcentralen möta dessa patienter?

– Ett sätt är att arbeta i team, som vi gör vid vår vårdcentral där läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och vår kurator som är KBT-utbildad samarbetar. Då genomlyses patientens situation tydligare och patienten kan få bättre och snabbare hjälp, säger Håkan Bergh.

Kuratorn och KBT-terapeuten Marie Wånsander tycker att teamarbetet är givande.

– Mångbesökarna är en grupp som kan skapa en känsla av vanmakt och otillräcklighet hos oss i personalen och det har därför varit värdefullt att vi i teamet kan ha ett gemensamt synsätt och får chans att prata om de här patienterna, säger hon.
På vårdcentralen har man under arbetet med kartläggningen slagits av att de som söker vård ofta faktiskt också är mycket sjuka.

– Vi fann det närmast förvånande att deras besök i de allra flesta fall var adekvata och medicinskt motiverade. Den sociala aspekt som ofta kopplas till den här gruppen har vi inte sett här, men det ser säkert olika ut på olika håll, säger hon.

En väg för att underlätta för både patient och personal är enligt Marie Wånsander att ge gruppen ett snabbspår till vården.

– Ett sätt är att ha en fast vårdkontakt, en sjuksköterska eller en läkare, som patienten kan ringa. Det spar mycket arbete för patienten men också för oss, eftersom den tryggheten lugnar ner patienten och även skapar lugn och ro för oss i arbetet, säger hon.

Att arbetssättet skulle vara kostsamt tycker Håkan Bergh är en felaktig beskrivning.

– Det hjälper patienterna att om möjligt komma in i jobb igen. Det är mycket dyrare – både ekonomiskt och mänskligt – att låta de här patienterna vandra runt, säger han.

Förutom att arbeta i team kan det vara till hjälp att ha de tre axlarna i bakhuvudet vid mötet med patienten.

– De allmänläkare jag föreläst för har tyckt att det har varit värdefullt att ställa sig frågan ”hur mycket vet jag egentligen om personens psykiska och ­sociala situation?”, säger Håkan Bergh.

Han anser att läkaren självklart ska ta patientens medicinska symtom på allvar och utesluta sjukdom, men att det också är viktigt att ta sig tid att fråga om livet utanför det kroppsliga.

– Vi är utbildade inom biomedicin och har man en hammare som verktyg ser man varje problem som en spik. Men vi behöver lära oss att även tänka utanför den biomedicinska sfären, säger Håkan Bergh.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News