Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så ska reglerna för nätjournaler se ut

Publicerad: 10 april 2014, 09:57

– I längden kommer invånarna inte att acceptera att landstingen har olika regelverk för hur mycket man får se av sin journal, säger Sofie Zetterström.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån

Ineras styrelse har fastställt ett nytt nationellt regelverk för journaler på nätet. Regelverket bygger på erfarenheterna i Uppsala.


Just nu pågår Vitalismässan i Göteborg, en tre dagar långt möte om e-hälsa. Åtta av tolv seminarier under ett föreläsningsspår om invånartjänster, handlade om journaler på nätet. Det visar hur hett det är just nu, konstaterade Sofie Zetterström, vice vd på Inera, som ägs av landstingen och bland mycket annat arbetar med journaler på nätet.

När förslaget till rekommendation om regelverk för direktåtkomst till journalinformation gick ut på remiss från Inera till de 21 landstingen och ett antal organisationer, var svaren som kom in så helt olika att det inte gick att bygga ett regelverk på dem, enligt Sofie Zetterström.

Regelverket är baserat på Uppsalas erfarenheter av nätjournaler och innehåller en grundläggande uppsättning regler som e-tjänsten är byggd kring och en uppsättning regler som är valbara för landstingen.

– Det är en version 1.0, tror jag, som kommer att få diskuteras och revideras, sa Sofie Zetterström.

Målbilden är under alla omständigheter att Sveriges invånare ska kunna nå sina hälsouppgifter via nätet senast 2018. Redan i år ska alla kunna ta del av delar av sina journaler.

– Och där är vi egentligen redan hemma om det räknas att man kan ta del av sin läkemedelslista genom Mina vårdkontakter, sa Sofie Zetterström.

Bilden av att patienterna inte är intresserade av att ta del av sina journaler har vederlagts vid flera tillfällen, och Sofie Zetterström gjorde det igen: Hälften av alla är ganska eller mycket intresserade, enligt den årliga Vårdbarometern; i Landstinget Kronoberg framgick av en medborgarpanel att över 75 procent var ganska eller mycket intresserade; i Uppsala är det i dag 50 000 användare som har loggat in i sin journal och nya tillkommer hela tiden; i Skåne som startade för en knapp månad sedan är antalet användare 10 000.

– Den nationella e-hälsostrategin vill stödja, engagera och motivera invånarna. Enligt erfarenheterna ger tillgången till uppgifter om den egna hälsan en bättre överblick och förståelse, möjlighet till delaktighet och tyder på att människor bättre förstår varför de behöver gå igenom sina behandlingar. Jobbar man med transparens ökar också förtroendet för vården, det ser vi i e-postfloden i Uppsala, sade Sofie Zetterström.

Det patienterna ifrågasätter i Uppsala är att de inte kan se allt, exempelvis är journaler från psykiatrin inte tillgängliga. Under det första året såg de heller inte osignerat material, vilket också ledde till irritation.

– De flesta vill ha alla besked direkt. I längden kommer invånarna inte att acceptera att landstingen har olika regelverk för hur mycket man får se av sin journal.

För framtiden ser Sofie Zetterström en poäng i att skrota begreppen vårdtjänst och invånartjänst. Det är en tveksam uppdelning, menade hon, som ingen av parterna tjänar på.

Relaterat material

DI granskar omtvistade nätjournaler

Nätjournaler är ett demokratiskt verktyg!

Patienter gillar kritiserad nätjournal

Förändringen lämnar ingen oberörd

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev