Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så ska universiteten uppfylla målet

Publicerad: 19 juni 2013, 11:30

Foto: Medicinska biblioteket vid Sahlgrenska akademin.

Vid Umeå universitet är andelen kvinnor bland det totala antalet profes­sorer 27 procent.


Under förra året var 44 procent av de nyrekryterade kvinnor, vilket är mer än målet som regeringen satt till 39 procent.
– Att staten satt ett mål behöver ju inte betyda att vi är nöjda med det, jag ser det som centralt att vi har en hög andel kvinnor inom hela vår professorskår, inte bara bland de nyrekryterade, säger prorektor Kjell Jonsson.

Han pekar på att många aka­demiska tjänster i dag inte innebär en grundläggande försörjning, utan att forskaren själv får ansöka om pengar till sin egen lön, för att över huvud taget kunna bedriva forskning – ”vissa universitet fungerar mer som forskarhotell”, som han uttrycker det.

– Universitetet behöver ­professorstjänster med tydligt ­innehåll och som är långsiktigt finansierade, det ger en grund­trygghet som gynnar både män och ­kvinnor, säger han.

Universitetets kvinnliga forskare får också meriteringsbidrag för kompetensutveckling och dessutom har medel avsatts för att rekrytera kvinnliga gästforskare.
– De tjänar som inspiration för kvinnor som behöver förebilder, särskilt på institutioner med få kvinnliga professorer, säger Kjell Jonsson.

Av de fem professorer som anställdes år 2012 vid medicinsk fakultet var tre kvinnor.

Göteborgs universitet
Vid Göteborgs universitet är i dag knappt 28 procent av professorerna kvinnor och enligt regeringsmålet ska 40 procent av dem som nyrekryteras vara kvinnor. Under år 2012 var den andelen 45 procent.
– Rektor har fattat beslutet att vid varje utlysning ska en rekryteringsgrupp undersöka om det finns lämpliga kvinnor och även uppmuntra dem att söka. Finns inga kvinnor så ska det övervägas om professuren ska lysas ut, säger prorektor Helena Lindholm Schulz.

Kvinnor som bedöms ha möjlighet att befordras till professor uppmuntras att göra en provansökan och forskaren får sedan återkoppling om vad hon behöver fokusera på. Det tillförs medel för att dessa kvinnor ska kunna färdigställa ­meritering, genom tid för forskning och skrivande.
– De kvinnor det gäller ska kunna frigöras från undervisning under några månader i höst och då helt fokusera på att meritera sig.

År 2012 rekryterades sju ­professorer till Sahlgrenska ­akademin, tre var kvinnor.

Uppsala universitet
Vid Uppsala universitet är andelen kvinnliga professorer 24 procent. Regeringsmålet är satt till 36 procent och under år 2012 såg nyrekryteringarna generellt lovande ut, berättar Marianne Carlsson, rektorsråd för lika villkor.
– Då var andelen kvinnor 41 procent, och det kan jag säga var en all time high!

Ett projekt som kan ligga bakom siffrorna kallas Kraftpaket, där kvinnor på väg mot befordran fick coachning och en mentor. En annan del är att de fick extra pengar för att kunna ägna sig åt forskning och ett ytterligare sätt är ett kallelse­förfarande, där en person med önskad kompetens blir kallad att söka en professur.
– Kallelseförfarandet är inget vi använder i dag, men det skulle kunna vara en möjlighet för en yngre person med önskad inriktning att få chansen. Det går också att befordras, alltså att den som uppfyller vissa meritkrav kan bli professor, säger Marianne Carlsson.

Hon nämner ett statistikverktyg kallat Jämställdhetsindikatorer som utvecklats vid Uppsala universitet – ”vi har koll på hur det ser ut”.
– Jag tror vi kan nå målet. Det finns hinder, men även mycket vilja, säger Marianne Carlsson.

Av de sex professorer som år 2012 nyanställdes vid medicinsk fakultet var dock ingen kvinna.

Linköpings universitet
Vid Linköpings universitet är i dag 19 procent av professorerna kvinnor. Målet är att andelen nyrekryterade ska vara 36 procent, och förra året var andelen 28 procent.
– Vi arbetar egentligen inte med så specifika åtgärder utan ser arbetet med lika villkor som något som genomsyrar all verksamhet, säger prorektor Karin Fälth-Magnusson.

I rektors tre strategiska råd för forskning/utbildning/samverkan är det helt jämn könsfördelning, 19 män och 19 kvinnor. Både rektor och prorektor är kvinnor och i anställningsnämnderna är könsfördelningen jämn och sakkunnigbedömning ska alltid göras av både män och kvinnor.
– En annan viktig befattning är en speciell forskarassistentutbildning, ett program som innebär egen lön, driftmedel och deltagande i utvecklingsprogram. Av de 24 som hittills gått programmet är hälften kvinnor, säger hon och tillägger:
– Sammanfattningsvis hoppas vi att dessa åtgärder ska bidra till att vi på sikt uppnår målen.

Av de sju professorer som rekryterades vid medicinsk fakultet år 2012 var fyra kvinnor.

Lunds universitet
Vid Lunds universitet är i dag 23 procent av professorerna kvinnor. Målet är att andelen nyrekryterade kvinnor ska vara 34 procent, och under förra året uppgick den till 33 procent.
– Vi arbetar på flera olika fronter, det gäller ju inte bara rekrytering utan även att stärka upp nivån under så att vi får behålla duktiga kvinnor. Något vi arbetar med är karriärutvecklingsprogram för disputerade forskare och på medicinsk fakultet finns mentorsprogram som är populärt bland kvinnliga doktorander, säger vicerektor Nils Danielsen.

Andra exempel är att universitetet använder kallelse­system där en viss person kallas att söka en professur. Ett förslag som nu diskuteras är att om den som kallas är kvinna skulle universitetet kunna skicka med institutionen ett startbidrag om en miljon kronor.

Man utlyser också en Hedda Andersson-professur för en kvinnlig gästforskare som ska komma in och fungera som förebild på institutioner med manlig dominans. De institutioner som söker men inte får denna kan i stället få chansen till en halvtidsfinansierad gästprofessur på samma tema.
– Men främst handlar det om att vara envis som tusan, säger han.

Av de 17 professorer som rekryterades till medicinsk fakultet år 2012 var tre kvinnor.

Karolinska institutet
Vid Karolinska institutet är andelen kvinnliga professorer 27 procent, medan målet är satt till 47.

Ett förslag som diskuteras är att rikta forskningsmedel till institutioner där skickliga kvinnliga forskare arbetar, som ett sätt att stimulera institutionen att utlysa en professur.
– Detta är inte beslutat än, men ledningen arbetar med frågan. Vi vill också identifiera de bästa kvinnliga forskarna och ge dem obruten forskar­tid, vilket ska ske genom att de befrias från undervisnings­timmar och klinik, säger Göran Dahllöf, ordförande för Karolinska institutets Rådet för lika villkor.

Anslag ska också riktas till kvinnliga forskare för att de ska kunna anställa fler doktorander och få mer forskning gjord. Tanken är också att göra utnämningsprocessen mer jämlik, exempelvis genom att utbilda de sakkunniga. I dag finns på lärosätets hemsida en webbaserad utbildning i jämställdhet och lika villkor.
– Men hittills har bara något hundra­tal anställda tagit sig den timmen som utbildningen omfattar, så det går lite trögt, säger Göran Dahllöf.

Av de 27 professorer som rekry­terades år 2012 var 8 kvinnor.  

Örebro universitet
Vid Örebro universitet är i dag 23 procent av professorerna kvinnor. Målet är att andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna ska vara 39 procent, en andel som under år 2012 låg på 23 procent.
– Det är viktigt med en rättvis process vid bedömning av meriter när akademiska tjänster tillsätts. Vi vet att det ibland fallerar. Det ­primära är dock att kvinnliga forskare ska ha samma förutsättningar som män att uppnå de meriter som krävs för en professur, säger pro­rektor Gunilla Lindström.

I en satsning fick sex kvinnliga docenter chans att ägna sin tid åt forskning genom att de fick minskat undervisningsansvar, något som resulterade i att fyra av dem befordrades till professor.

För att bli professor krävs också huvudhandledarskap för doktorander och här fördelade universitetet i konkurrens ut 19 doktorandtjänster, varav 11 gick till kvinnliga huvudhandledare. Universitet har föreslagit fakulteterna att budgetera för att fem kvinnliga gästprofessorer ska kunna komma in och arbeta under ett till två år.
– Och i ett förslag som precis tagits i vår nya handlingsplan för att öka andelen kvinnliga professorer ska de institutioner som utlyser professurer aktivt identifiera kvinnlig kompetens i samband med rekryteringsprocessen. Det innebär exempelvis att de ska uppmärksamma välmeriterade kvinnor ute i världen om att ”det finns en professur som kan passa dig”, säger hon.

Av de sex professorer som rekryterades till medicinsk fakultet år 2012 var två kvinnor.

Lotta Fredholm

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev