Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så spretar kontrollen av vårdcentraler

Publicerad: 7 juni 2013, 13:30

Foto: Elin Brander.

Bara en handfull viten har utfärdats mot vårdcentraler sedan lagen om valfrihet infördes. Allting är inte perfekt, säger SKL.


– När man riggade vårdvalssystemen lade man mycket tid och kraft på att utforma ersättningsmodeller och att fylla dem med intentioner, men inte så mycket tid på att skapa system för att sedan följa upp om intentionerna blev verklighet, säger Anders Anell, adjungerad professor vid institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet och mångårig granskare av valfriheten i den svenska primärvården.

Och när Sveriges Kommuner och Landsting nyligen gjorde en kartläggning av hur uppföljningen av primärvården ser ut i landet blev bilden ganska brokig, se grafik.

Vårdcentralerna granskas särskilt i samband med att de slår upp dörrarna, och om de uppgifter som rapporteras in till landstinget eller regionen sedan skulle avvika granskas de igen.

Så ser det ut i princip i hela landet medan annan typ av uppföljning skiljer sig rejält åt. Vissa landsting har enskild uppföljning med vårdcentralerna varannan månad, and­ra vartannat år. De gemensamma uppföljningsmöten som de flesta landsting och regioner har med flera vårdcentraler samtidigt skiljer sig också i antal mellan åtta per år och inga alls.

Ett fåtal, men långt ifrån alla, genomför medicinska revisioner. Och om granskningarna skulle visa på brister i vad som helst från miljö­certifiering till patientsäkerhet har de flesta landsting och regioner möjlighet att utfärda viten eller säga upp avtal, men utöver de tre största är det få som har använt sig av möjligheterna. I Region Halland, som använder sig av en så kallad tillitsmodell, finns inte ens möjligheten till sanktioner inskriven i avtalen.
– Vi litar på våra aktörer och vi vill att invånarna ska lita på de vårdcentraler de har valt, säger Eva-Karin Möllefors, utvecklare vid Region Halland.

Hon anser att modellen fungerar bra.
– Vi har satt upp mål och lagt in ekonomiska avdrag om man inte uppnår dem till 100 procent. Tillitsmodellen är tuff, men vi är öppna med det och enheterna vet om det, tilliten är mycket stor.

Men kan ni vara säkra på att det inte förekommer oegentligheter?
– Nej, det kan vi inte.

Anders Anell pekar inte specifikt ut Halland men hävdar att många landsting har en svag uppföljning av hur primärvården fungerar. Att det har utfärdats så få viten är därför egentligen inte så förvånande.
– Det är min bestämda uppfattning att man har ägnat lite tid åt ansvarsutkrävning. Man är inte tydlig med vilka granskningsstrategier som ska användas och vilka begränsningar de har, säger han och efterlyser mer revisioner, både återkommande och oannonserade, och understryker också att det inte bara handlar om kontroll utan också är ett stöd för vårdgivarna.

Och när det kommer till frågan om varför uppföljningen haltar så handlar det, enligt Anders Anell, snarast om en tillit som gått överstyr.
– Jag tror att man har en övertro på ersättningsprincipen, bara för att man har lyft in en ambition i ersättningssystemen är det inte säkert att resurserna kommer att fördelas så.

På Sveriges Kommuner och Landsting är Åsa Himmelsköld, sektionschef för hälso- och sjukvård vid avdelningen för vård och omsorg, medveten om att organisationens egen kartläggning visar på en spretande uppföljning.
– Jag ser det som ett underlag att jobba vidare med och vi ska se om det går att utveckla någon basmodell för uppföljning av primärvården. Det skulle säkert gynna både landsting och utförare.

Men är ni säkra på att ni får den vård ni betalar för?
– Det finns inget kassaskåps­säkert sätt att garantera, det finns ju inte. Det är också därför vi jobbar med det, skulle allting vara perfekt så skulle vi inte behöva det.

Jens Krey

Reporter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev