Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Så varierar aktiviteten hos gener mellan människor

Publicerad: 18 september 2013, 06:15

Nu publiceras en ny stor pusselbit i förståelsen av vad som gör oss olika. Forskare har kartlagt genaktiviteten mellan celler från olika individer. Och skillnaderna var överraskande stora.


– Vi tror att de här olikheterna spelar roll för hur sårbara olika individer är för att till exempel drabbas av autoimmuna sjukdomar, säger Ann-Christine Syvänen, professor i molekylär medicin vid Uppsala universitet.

Hon har ingått i det stora forskarlag som nu presenterar kartläggningen i tidskriften Nature.

När en gen aktiveras, eller uttrycks, bildas en kopia av genen i form av en mRNA-molekyl, som sedan utgör en mall för tillverkning av proteiner. Och det är nivåerna av mRNA-molekyler som forskarna nu analyserat i odlade vita blodceller från 462 individer i det så kallade 1 000 Genomes Project.

Forskarna studerade variationen i genuttryck på tre sätt:

■ Genom att mäta den totala mängden mRNA för varje gen som fanns inuti cellerna.
■ Genom att analysera skillnader i hur strukturen för enskilda mRNA-molekyler förändrats genom så kallad splicing efter att en gen aktiverats.  
■ Genom att analysera skillnader i hur aktiva olika gener var beroende på om genen har ärvts från mamman eller pappan.

– Generellt sett kan vi säga att vi blev förvånande över hur stor den totala variationen var på alla dessa tre nivåer. Det är till exempel inte ovanligt att mängden av en enskild mRNA-molekyl kan skilja tiofalt mellan celler från två olika individer, säger Ann-Christine Syvänen.

– Vi såg också att det fanns en stark koppling mellan variationen i genuttryck och variationen i arvsmassan. Så olikheterna i vårt DNA verkar alltså ha stor inverkan på hur generna aktiveras, säger hon.

Enligt Ann-Christine är skillnaden i genuttryck antagligen ännu större i ”verkligheten”, inuti människokroppen.

– Vi undersökte celler som odlats under identiska förhållanden på laboratorier. Det borde leda till att skillnaderna i genuttryck blir mindre än vad de är på riktigt, säger hon.

Hur tror ni att de här skillnaderna i genutryck återspeglas i skillnader i proteinuttryck, som i slutändan är det som gör oss människor olika?

– Det kan vi inte riktigt veta. Det är först nu som det börjar finnas teknologi i form av masspektrometri som gör det möjligt med systematisk kvantitativ analys av uttrycket för alla proteiner, säger Ann-Christine Syvänen.

– Samtidigt är det vedertaget att skillnader i genuttryck påverkar proteinuttrycket, åtminstone när det gäller splicing av mRNA.

Alla data från kartläggningen finns fritt tillgängliga vid det europeiska bioinformatikinstitutet EMBL-EBI.

Läs abstract till studien:

Tuuli Lappalainen med flera. Transcriptome and genome sequencing uncovers functional variation in humans. Nature, publicerad online den 15 september 2013. DOI: 10.1038/nature12531

Relaterat material

Bilden av den genetiska variationen är nu mer komplett

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev