Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Sahlgrenska premierar AT-läkare som satsar på klinisk forskning

Publicerad: 12 September 2003, 11:15

Forskar-AT är ett alternativ för blivande läkare som vill hålla fast vid sin forskning på vägen mot läkarlegitimation. Men att forska innebär ofta en ekonomisk förlust jämfört med den vanliga kortare AT-utbildningen.


Numera erbjuder alla landets universitetssjukhus forskar-AT. Upplägget varierar mellan de olika sjukhusen - men grundtanken är att AT-läkaren ska få möjlighet att varva klinisk tjänstgöring med egen forskning. Normalt krävs att at-läkaren redan har någon forskningsanknytning till respektive sjukhus eller fakultet. Forskningen sprängs sedan in i mindre block mellan de olika kliniska placeringarna.  - Eftersom vi behöver unga kliniska forskare är det viktigt att kunna erbjuda forskar-AT där man kan fortsätta forska parallellt med den kliniska tjänstgöringen. Egentligen skulle vi behöva fler platser men tyvärr finns det inte pengar till det, säger Hans-Olov Hellström, AT-studierektor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Forskningen medför att at-tjänstgöringen, som i vanliga fall ligger på 18 till 21 månader, förlängs med mellan 3 och 12 månader beroende på sjukhus. Men eftersom at-lönen i normalfallet gäller även under forskningsperioderna innebär forskar-AT ofta en förlustaffär rent ekonomiskt.   - Vi tycker att det är logiskt att ge samma lön till alla at-läkare oavsett om de forskar eller inte. Jag tror inte heller att lönen i sig hindrar folk från att välja forskar-AT, det är helt andra faktorer som styr, säger Åse Rosenberg, förhandlingschef på Södersjukhuset.  Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg tänker man annorlunda. Sedan ett år tillbaka får de som gör forskar-AT vanlig AT-lön, lägst   21.012 kronor per månad, under sina första 21 månader. Under de sista sex månaderna höjs lönen däremot till lägst 27.000, vilket motsvarar grundlönen för ST-läkare.  - Om vi vill locka till oss unga forskartalanger är det viktigt att vi värdesätter forskningstiden ekonomiskt också, förklarar Ulla Strandman, personalsekreterare med ansvar för AT-läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.  AT-läkaren Ingela Franck Lissbrant, som påbörjade sin forskar-AT vid Sahlgrenska universitetssjukhuset för två år sedan, tror att fler sjukhus skulle vinna på att kompensera de at-läkare som får en förlängd utbildningstid.   - Det är viktigt att markera att ingen ska förlora på att forska under at-tiden. Jag tycker att det är rimligt att jag efter 21 månader får samma lön som en legitimerad läkare. Mina kursare från läkarutbildningen är ju redan på väg att bli specialister, säger Ingela Franck Lissbrant.  Samtidigt betonar hon att det viktigaste trots allt är att möjligheten att forska parallellt med AT-utbildningen finns.   När Ingela Franck Lissbrant för tre år sedan disputerade med en avhandling om prostatacancer hade hon en rad påbörjade projekt som hon ville slutföra. Samtidigt ville hon bli färdig läkare och få ut sin legitimation.  - Om jag inte kunnat göra forskar-AT hade de här projekten bara blivit liggande. Det här var det enda alternativet om jag skulle hinna med både forskningen och jobbet ute på klinik, säger Ingela Franck Lissbrant.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev