Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Sällsynt med larm från patientnämnder

Publicerad: 11 December 2014, 09:20

KOLL PÅ PROBLEMET. Anders Printz leder regeringens utredning om klagomål i vården. Del­frågan om patientnämndernas svaga rapportering av återkommande brister i patientsäkerheten kommer upp i huvudbetänkandet om ett år.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån.

Patientnämnder ska anmäla bristande ­patientsäkerhet och ”farliga” vårdenheter. Men på snart fyra år har de gjort färre än tio anmälningar.


– Ett systemfel, jag ser stora brister i informationsöverföringen mellan Ivo och landets patientnämnder, säger Anders Printz, som utreder klago­målshanteringen.

När den nya lagen om patient­säkerhet trädde i kraft den 1 januari 2011 fick landets patientnämnder ett större uppdrag. De ska uppmärksamma Inspektionen för vård och omsorg, Ivo (och tidigare Social­styrelsen), på upprepade brister i patientsäkerhet på sjukhus och vårdcentraler.Stora förhoppningar knöts till nyordningen, inte minst från tillsynsmyndigheten. Socialstyrelsens dåvarande tillsynschef Per-Anders Sunesson talade om att de fått ytterligare en viktig informationskanal. En anmälan från en patientnämnd antogs också få en större tyngd än ett klagomål från en enskild patient, och sätta fart på tillsynen.

När Dagens Medicin frågat Ivo om anmälningar från patientnämnder blev svaret att antalet ärenden inte går att utläsa i diariet. Enhetschef Eva Hansson på Ivo Syd gjorde därefter en manuell sökning åt tidningen så långt tillbaka som det var möjligt, från den 1 januari 2012.

Inom den tiden fanns det endast fyra ”patientnämndsärenden”: Två från Stockholms läns landsting och två från Västra Götalandsregionen. Enbart 2013 hanterade landets patientnämnder drygt 31 000 ärenden.

För Anders Printz, regeringens klagomålsutredare, kom den blygsamma aktiviteten inte som någon överraskning. Men han vill inte göra patientnämnderna till syndabockar. Hellre talar han om systemfel och att hela klagomålshanteringen måste förbättras – och det är det hans utredning ska råda bot på.

Under det första året, 2011, var patientnämnden i Stockholms läns landsting på bettet och slog larm till Socialstyrelsen om fem vårdenheter med upprepade säkerhetsbrister. Därefter har anmälningarna endast gällt enskilda patienters klagomål, inte några sammanlagda brister i patientsäkerheten, enligt patientnämndens förvaltningschef Staffan Blom.

Var det då någon mening med anmälningarna av de fem verksamheterna?

– Ja. På den ena vårdcentralen, till exempel, pekade Socialstyrelsen efter sin utredning på en rad brister som sedan rättats till. Därefter sjönk klagomålen rejält, säger han.

Men sedan dess har nämnden inte fått några signaler om sammanlagda problem med säkerheten, enligt Staffan Blom. Samtidigt reserverar han sig för att den sortens överväganden kan ha drunknat i den ökade mängden klagomål från enskilda.

Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbunden, trycker på att patientnämnderna fungerar väldigt olika i landet och har väldigt olika förutsättningar.

– För att den strukturella övervakningen av patientsäkerheten ska fungera så behöver man se över nämndernas verksamhet, säger hon.

Handikappförbundens hälso- och sjukvårdsansvarige Lars Berge Kleber, expert i klagomålsutredningen, anser att det behövs en djupare analys av varför patientnämnderna inte gjort fler anmälningar.

– Det är faktiskt konstigt med tanke på de möjligheter som finns nu, säger han.

Relaterat material

Klen insyn gör det svårt att se fel upprepas

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev