Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Samtal med sjuksköterska får kvinnor att snabbt må bättre

Publicerad: 5 oktober 2007, 09:03

Bröstcancerpatienter som får psykosocialt stöd mår bättre – och effekten är minst lika stor om stödet ges av en sjuksköterska som av en psykolog. Dessutom är det en modell som spar pengar, enligt en ny avhandling.


Många kvinnor som behandlats för bröstcancer får någon form av psykiska besvär. Tidigare svensk forskning har pekat på att cirka en fjärdedel drabbas.

Nu visar en färsk doktorsavhandling från Uppsala universitet att individuella stödsamtal gör att patienterna snabbare mår bättre igen.

– Avhandlingen visar att det finns ett stort behov av psykosocialt stöd, och att en specialutbildad sjuksköterska kan tillgodose det behovet lika väl som en psykolog, säger Cecilia Arving, sjuksköterska på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I sin avhandling har hon följt 179 kvinnor med bröstcancer, från att de fick sin diagnos och två år framåt. Kvinnorna lottades till tre lika stora olika grupper, varav två grupper fick samma typ av psykosociala stöd, men av olika professioner: den ena av en psykolog, den andra av en specialutbildad sjuksköterska. Den tredje gruppen utgjorde kontrollgrupp och fick standardvård, där patienterna om de ber om det får träffa en kurator.

Formen på stödsamtalen var inte bestämd på förhand, utan anpassades efter varje patients behov. I ett första möte fick patienterna berätta om sina problem, och om de sedan ville bokades fler samtal in.

– De fick arbeta med olika hanteringstekniker som används inom kognitiv beteendeterapi, där syftet är att hitta de egna möjligheterna att lösa sina problem, till exempel bättre sätt att hantera negativa tankar eller lösningar på praktiska problem i vardagen, berättar Cecilia Arving.

När stödinsatserna utvärderades i frågeformulär tyckte 70 procent av dem som fått stödet att det hade hjälpt dem att hantera sin situation och sina problem, oavsett om de träffat en psykolog eller en sjuksköterska.

Utvärderingen visade också att i båda grupperna som fått stödet hade den allmänna livskvaliteten förbättrats i snitt en månad snabbare än i kontrollgruppen, till exempel minskade patienternas oro och nedstämdhet fortare. De hade även färre stressymtom i form av obehagliga och påträngande tankar.

På vissa sätt var sjuksköterskorna till och med bättre än psykologerna på att ge stöd. När det gällde problem förknippade med diagnos och behandling uppgav de som talat med en sjuk­sköterska att de haft mer nytta av stödet än de som träffat en psykolog.

– I dag finns det få psykologer inom cancervården, däremot finns det gott om sjuksköterskor. Att utbilda dem kan vara ett sätt att relativt enkelt och billigt kunna införa psykosocialt stöd på rutin inom cancervården, säger Cecilia Arving.

Sjuksköterskorna fick vid fyra tillfällen utbildning om vanliga problem vid cancer och olika tekniker för att hantera dem. De fick även kontinuerlig handledning av en psykolog.

Avhandlingen visar även att kostnaden för stödåtgärden var relativt liten, cirka 5 000 kronor per patient.

Dessutom framkom det att de grupper som fick det psykosociala stödet mer sällan lades in på sjukhus än kontrollgruppen. Något som även medförde minskade kostnader för sjukvården.

– Vår kostnadsanalys visade att kostnaderna därför totalt sett var mindre för grupperna som fick stödet än för kontrollgruppen, säger Cecilia Arving.

Modellen lever vidare på Akademiska sjukhuset. På sjukhusets onkologiska psykosociala mottagning är det nu helt och hållet sjuksköterskorna som står för stödsamtalen.

– På mottagningen kan samtliga patienter med en cancerdiagnos få stödet. Alla vill inte ha stöd, men det är viktigt att alla blir erbjudna möjligheten, säger Cecilia Arving.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev