Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Satsning på psykiatrin utan extra pengar från landsting

Publicerad: 14 september 2004, 09:30

Regeringen satsar 500 miljoner kronor på psykiatrin men villkorar inte satsningen med att kommuner och landsting måste bidra med lika mycket. Och Familjemedicinska institutet blir kvar.


Det är några av nyheterna i den höstbudget, som s, v och mp enades om den 10 september.  Regeringens nationelle psykiatrisamordnare Anders Milton krävde inför höstbudgeten att staten satsar en halv miljard kronor för att rätta till de mest akuta bristerna inom den psykiatriska vården och omsorgen. Pengarna skulle dels vara öronmärkta för just psykiatrin, dels villkorade av att kommuner och landsting satsar lika mycket.  Kommun- och Landstingsförbundet har gått med på öronmärkta statliga satsningar, men har vägrat att gå med på villkorade egna pengar. Förbundens argument är att satsningar på psykiatrin inte får tränga ut andra angelägna behov inom kommuner och landsting.   V och mp har drivit samma linje som Kommun- och Landstingsförbundet i budgetförhandlingen. Och den linjen segrar nu, enligt Ingrid Burman, förste vice ordförande i v och ordförande i socialutskottet.  - Jag skulle bli mycket förvånad och besviken om de lokala politikerna inte kommer att satsa en hel del av de nya pengarna vi tillskjuter till kommuner och landsting på psykiatrin, säger hon.  Storsatsning på sysselsättning  V har aldrig gillat Familjemedicinska institutet, Fammi, - framförallt inte fokuseringen på allmänläkarna - och drev i höstens budgetförhandlingar linjen att Fammi skulle få ett mindre avvecklingsbidrag nästa år. Men så blir det inte.  Fammi får minst två år ytterligare på sig och ett statligt stöd på 18 miljoner kronor per år, vilket var socialdepartementets bud i förhandlingarna.  Jämfört med vad som tidigare har beslutats, får kommuner och landsting i år ytterligare 1,5 miljarder kronor i ett tillfälligt generellt sysselsättningsstöd. 2005 höjs stödet till 6 miljarder kronor och 2006 till 7 miljarder kronor.  - Det här kan ge tusentals nya jobb inom vård, skola, äldre- och barnomsorg, sade finansminister Bosse Ringholm (s) när han presenterade budgeten.  Från 2005 satsar regeringen 450 miljoner kronor för att ge anställda inom vård och äldreomsorg kompetensutveckling. 2006 och 2007 går 300 miljoner kronor till den satsningen.  En nationell vårdgaranti, som ska garantera patienterna vård inom tre månader efter det att beslut om behandling fattats, införs i november 2005. Därmed uppfylls med nöd och näppe det halva löftet från avgående socialministern Lars Engqvist (s) om en vårdgaranti under nästa år.  Vårdgarantin kostar 1,7 miljarder  Men Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s) lovar inte att tidtabellen håller.  - Jag tror ju inte att man ska vara så politiskt oklok att man säger att från det datumet kommer vårdgarantin vara fullt gällande för varje enskild person - nej, det tror inte jag. Det finns väl ingen reform i det här landet som har införts på det sättet, säger han.  - Utan nu får vi fokusera på det datumet tydligt. Och sedan får vi väl dra erfarenheter och så får vi säkert korrigera det under resans gång.  700 miljoner kronor avsätts för vårdgarantin nästa år och 500 miljoner kronor vardera under 2006 och 2007.  Psykiatrin får 500 miljoner kronor nästa år och 200 miljoner kronor året därpå.  Missbruksvården får 350 miljoner kronor nästa år, 150 miljoner kronor 2006 och 200 miljoner kronor 2007.  Partierna är också överens om att höja forskningsanslagen med 2,3 miljarder under fyra år. Senare i höst läggs en forskningsproposition fram.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev