Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Sätter luppen på klinisk forskning

Publicerad: 14 Oktober 2002, 11:50

Nu granskas den kliniska forskningen i Sverige. Vad ligger bakom de ständiga nödropen om allt mindre tid och resurser till forskning? Som en del i utredningen om den högspecialiserade vården ska en specialstudie göras av tillståndet för den kliniska forskningen.Det är Lennart Persson, professor i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som ska utreda.


De senaste åren har många kritiska debattinlägg och artiklar handlat om den kliniska forskningens kris. Regeringen har därför tillsatt en utredare för att granska hur det egentligen ser ut. Granskningen är en del i den övergripande statliga utredning av den högspecialiserade vården som ska vara färdig 2004 och som Dagens Medicin berättade om i förra numret, nr 41/02.  Den som ska granska tillståndet för den kliniska forskningen är Lennart Persson, professor i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Som professor har han egen erfarenhet av klinisk forskning. Han har också varit klinikchef och centrumchef och har därmed också insikt i huvudmännens villkor.  Lennart Persson. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Lennart Persson. Foto: Anders Kallersand.- Det finns en nära länk mellan den högspecialiserade vården och klinisk forskning, därför är det naturligt att de frågorna utreds samtidigt, säger han.  Tänker granska ansvarsfördelning  Lennart Persson ser sitt uppdrag som en form av probleminventering och analys av den aktuella situationen.  Han pekar bland annat på de signaler som kommer inifrån sjukvården, om att trycket på sjukvårdsproduktion tränger undan tid för forskning.  - Om organisationen och styrningen av sjukvården ändras, måste det innebära förändring också för universitet, högskolor och de kliniska forskarna. Frågan är om det skett en anpassning till de olika system som vuxit fram, säger han.  Ansvarsfördelningen mellan universitet och olika nivåer i sjukvårdsorganisationen är en annan viktig del i granskningen. Andra förändringar som kan ha påverkat forskningens villkor är förstatligandet av vårdutbildningen och omorganisationen av hur medlen till den medicinska sektorn fördelas.  Kartlägger hur medel används  I arbetsmaterialet ingår bland annat Medicinska forskningsrådets rapport om den kliniska forskningen som kom för ett par år sedan, statistik från olika universitet och högskolor samt olika sammanställningar hos sjukvårdshuvudmännen.  Men det gäller också att skaffa ny kunskap, betonar Lennart Persson.  - Vi kommer att samtala med olika aktörer och också att arrangera seminarier och hearings.  Lennart Perssons uppdrag när det gäller finansieringen handlar inte bara om att kartlägga hur de statliga medlen används i den kliniska forskningen. Han ska också granska hur mycket pengar som forskningen får via stiftelser, nationella fonder och läkemedelsindustri.  - Vi vet att mycket pengar strömmar in till den kliniska forskningen från olika håll, men i dag finns ingen total sammanställning av hur mycket pengar det rör sig om, konstaterar Lennart Persson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev