Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

SBU-chefen: Olika "morötter" behövs för vårdens anställda

Publicerad: 1 mars 2006, 10:19

INFÖR GULDSKALPELLEN. Nu återstår en månad för dig som vill nominera goda initiativ som förbättrar vården. Den 31 mars är sista dagen att nominera kandidater till Guldskalpellen.


Det är ofta enskilda idéer och initiativ som leder till förändrade rutiner och förhoppningsvis högre kvalitet på vårdinsatserna. Därför är det mycket viktigt att uppmärksamma de goda idéerna, anser Nina Rehnqvist, professor och   direktör på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, i den här intervjun med Dagens Medicin. Tidigare arbetade hon som överdirektör på Socialstyrelsen och innan dess som hjärtläkare på Danderyds sjukhus. Hon är en av ledamöterna i juryn som utser vinnarna av Guldskalpellen.

Nina Rehnqvist Nina Rehnqvist:  "Vården har länge varit utsatt för åtstramningar som lätt skapar ett negativt klimat. Ibland kan det kännas som att man tvingas backa i stället för att utvecklas framåt. I en sådan situation handlar det mycket om ledarskap att ändå göra det bästa utifrån förutsättningarna."

Vad menas då med en god idé? För Nina Rehnqvist är det angeläget att en förändring inte bara påverkar den egna verksamheten.

"När nya idéer utvärderas får vi inte glömma bort att ta reda på hur de påverkar resten av vården. Säg att vi till exempel inför en ny kirurgisk metod som antas förkorta vårdtiden på hjärtintensiven. Då är patienten kanske i ett annorlunda skick när hon kommer till en vårdavdelning och kanske också när det är dags för rehabilitering och återbesök i primärvården. Värdet av en ny kirurgisk idé kan bli större eller mindre beroende på hur den nya proceduren påverkar de sista stegen i vårdkedjan."  Tar vi initiativ till nya procedurer är det tämligen självklart att vi vill känna uppskattning från våra chefer, anser Nina Rehnqvist.

"Vi människor vill bli sedda. Att uppmuntra och lyfta fram de goda idéerna är nödvändigt och kan stimulera till fortsatta förbättringar."

Men enbart en klapp på axeln från chefen räcker sällan.

"Det behövs flera olika morötter. En del är den uppmärksamhet man får genom utmärkelser eller att vinna ett pris som Guldskalpellen. Andra drivkrafter är högre lön liksom avancemang i karriären. Det finns många olika sätt att ge ett kvitto på att någon gjort något riktigt bra. Dessutom kan avdelningar, kliniker, ja hela sjukhus 'utnyttja' detta för att skapa en vi-känsla: 'här gör vi ett bra jobb'. Ett gott rykte innebär också att patienter är mer välvilligt inställda när de kommer till sjukhuset, vilket i sin tur ökar chansen till ett bra vårdresultat."

Men nu är tillvaron mer komplicerad. Och nya idéer är inte med automatik goda. Kan det även behövas avskräckande exempel?

"Jag tror att utveckling behöver en blandning av både positivt och negativt. Allt det vi gör i vården är inte bra, mycket kan bli betydligt bättre. Det räcker inte att lyfta fram den goda vården, vi måste också ibland påminna om det som är mindre bra."

Vilket leder fram en diskussion som blev mycket het för snart tio år sedan, hösten 1996. Då hamnade Nina Rehnqvist i hetluften när Socialstyrelsen för första gången offentliggjorde jämförelser av dödligheten efter hjärtinfarkt vid 89 olika sjukhuskliniker i landet. Det var ursprungligen tänkt att uppgifterna skulle användas internt i kvalitetsarbetet, men de läckte ut till medierna.

"Visst var det en del personer som for illa och mådde dåligt då, men på det hela var det ett steg i rätt riktning. Den öppna redovisningen har påskyndat att öka kvaliteten på vården och i dag är öppenhet accepterat på ett helt annat vis."

Hjärtinfarktregistret blev mest uppmärksammat men det fanns redan tidigare andra kvalitetsregister för till exempel strokevård och ortopedisk kirurgi.

I och med Sveriges decentraliserade sjukvårdssystem kan inte myndigheter som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket eller SBU tvinga in goda metoder. I stället får man övertyga med argument.

"Den vanligaste slutsatsen när vi utvärderar en ny metod är att det behövs mer forskning. När finns tillräckligt underlag för en tydlig rekommendation att införa metoden i vården? Att det kan vara en svår avvägning visar de olika uppfattningarna kring SBU Alerts rapport om nedkylning av patienter efter hjärtstopp."

Nina Rehnqvist pekar på att även patienter har bra förslag till förbättringar.

"Med sitt perspektiv kan de ofta se brister i logistiken som vi själva missar."

Men vad är det allra viktigaste att tänka på för att höja vårdens kvalitet?

"Det är att se till att diskussionen finns levande hos alla som jobbar på avdelningen. Först då har man lagt grunden för att lösa de problem som uppstår i verksamheten i stället för att skicka iväg det någon annanstans. Lös patientens problem i stället för att skicka henne vidare i vårdapparaten. Och särskilt gäller detta patienter med svår kronisk sjukdom, till exempel hjärtsvikt, som ska prioriteras högt."

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev