Schemaläggarna svettas för att få ihop det nya jourschemat

Kärnan i EG-domstolens tolkning och tillämpning av EG:s arbetstids­direktiv är elva timmars ostörd och sam­­man­hängande dygnsvila, 36 timmars sammanhängande veckovila och högst 48 timmars arbetsvecka i genomsnitt. Enligt EU-lagstiftningen räknas all tid på sjukhuset som arbetad tid, även den tid som en ­jourhavande läkare sover.

De europeiska reglerna ska implementeras i den svenska lagstiftningen och kommer att gälla från och med januari 2007. Det är alltså inget som svenska landsting eller regioner kan välja att stå utanför.

De nya reglerna innebär bland annat att läkarnas joursystem måste förändras, eftersom arbets­passen i dag ofta är längre än 13 timmar. Under hela året har därför en översyn av läkarnas arbetstidsförläggning pågått i hela landet, med syfte att ta fram arbetstidsmodeller som ligger i linje med EU:s direktiv.   Men än så länge har bara Västra Götalandsregionen och Region Skåne tagit fram riktlinjer för nya arbetstider, och de är inte fullständiga.

Läkarförbundets kritik har inte låtit vänta på sig. Förbundet pekar bland annat på att kortare arbetspass innebär fler byten och därmed sämre kontinuitet i vården, vilket ger sämre patientsäkerhet då fler läkare får ta över varandras patienter.   De nya direktiven kan leda till problem att över huvud taget få fram tillräckligt många läkare, särskilt på små kliniker eller små sjukhus. Även AT-läkarnas utbildning kan påverkas, eftersom jouren är ett viktigt utbildningsmoment. Många små sjukhus har inte tillräckligt med legitimerade läkare för att låta AT-­läkarna gå vid sidan om.

- Det är jätteviktigt för AT-­läkarna att de deltar i jourarbete och successivt får stå på egna ben, men det krävs ordentlig vägledning. En erfaren kollega måste finnas tillgänglig, säger Charlotta Sävblom, ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening.

Sylf anser att arbetspass på   13 timmar är rimligt om belastningen är hög, men att det är viktigt att ta hänsyn till hur verksamheten ser ut.

- Beroende på sjukhusets storlek, verksamhetsområde och upptagningsområde skulle man kunna tänka sig 18 timmars jourpass eller längre, bara det inte är full rulle hela tiden.

­ Jouren handlar ju om att vid behov träda in och arbeta, ingenting annat egentligen, säger Charlotta Sävblom och tillägger att forskning visar en ökad risk att göra fel vid trötthet och vid nattarbete.

- I en patientsäker vård måste möjligheterna till felkällor minimeras. Men om verksamheten inte är tungt belastad kan jourpassen vara länge än 13 timmar och fortfarande vara säkra, säger hon.

Karin Lundin är sjukhuschef på Torsby sjukhus i norra Värmland. Där är de längsta arbetspassen upp till 28 timmar, och AT-läkare och andra ­underläkare går som primärjourer.

Hur arbetstiderna kommer att se ut i Värmland nästa år är inte klart ännu. Karin Lundin har egentligen ingenting emot det nya systemet med kortare arbetstider, men räknar med problem.

- Jag måste göra om hela sättet att se på jouren, så att den som jobbar på natten är ledig på dagen.   Karin Lundin efterlyser en ökad flexibilitet i arbetstidsdirektiven, så att de kan anpassas efter de olika verksamheternas förutsättningar och behov.