Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Servicepersonal ska rädda pressad vård

Publicerad: 11 mars 2015, 07:00

TRIVS MED JOBBET Nizar Souilmi, med erfarenheter från restaurang­branschen, har anställts på Hjärtcentrum vid Nus för att sköta vårdnära service.

Foto: Johan Löf/Bildbyrån

När vårdpersonalens kompetens ska utnyttjas maximalt gör en ny yrkesgrupp entré. Vårdnära service ska lätta på trycket.


På flera sjukhus tar särskild servicepersonal över arbetsuppgifter som inte är vård eller omsorg. De håller ordning i kök och förråd, städar och serverar mat.

Nu tar Västerbottens läns landsting ett större grepp och anställer servicepersonal till flera vårdavdelningar på Norrlands universitetssjukhus, Nus. Rekrytering av tio personer pågår. Pålitlighet, noggrannhet, gymnasiekompetens och serviceinriktning är krav på dem som ska stå för servicen.

– Servicepersonalen ska inte vara delaktig i vården, så det handlar inte om att återinföra vårdbiträden, berättar Eva Quist Engström, projektledare för vårdnära service i Västerbottens läns landsting.

Det är därför viktigt att service­personalen har tydliga arbets­beskriv­ningar, så att det framgår vad de ska göra.

– Det får heller inte bli en hierarki där vårdpersonal pekar med hela handen och lägger över uppgifter på servicepersonalen, säger Marina Hörnsten, samordnare för vårdnära service.

På Hjärtcentrum på Nus har nyligen sex personer anställts för att sköta vårdnära service. Nizar Souilmi är en av dem. Han är 31 år och började arbeta på sjukhuset i januari. Tidigare har han erfarenhet från restaurang­branschen, sjukvården är en ny värld för honom. Men han verkar ha funnit sig tillrätta snabbt.

– Det märks att vi som arbetar med service behövs. Alla är så trevliga och glada över det arbete som vi gör. Och det är roligt att prata med patienterna, säger han.

Arbetslagen delar på städ- och köksuppgifter och arbetar på schema, från tidig morgon till 17.45. Var tredje vecka har de helgtjänstgöring.

Eftersom verksamheten med service­personal fortfarande är ny så hålls avstämningsmöten varje fredag.

– Då går vi igenom vad som har hänt under veckan. Vi kan komma med förslag om det är något som behöver förändras eller göras annorlunda, berättar Nizar Souilmi.

Innan servicepersonalen började på Hjärtcentrum fick de gå en kort utbildning som gav kunskap om hur sjukvården fungerar och vilka regler som gäller för bland annat sekretess och vårdhygien.

Servicepersonalen ska alltså inte delta i vården, men de träffar patienterna då de serverar mat eller städar.

– Patienterna vet att vi är servicepersonal och vi klär oss annorlunda än vårdpersonalen, så att det syns. Vi har vita tröjor och grå byxor medan vårdpersonalen är helvit. Så det är inte något stort problem, säger Nizar Souilmi.

Sveriges Kommuner och Landsting har summerat några av de försök med vårdnära service som bedrivits i landet.

■ På Skaraborgs sjukhus Lidköping hanterades frukosten på en stroke­enhet av ett serviceteam vilket gav mer tid för omvårdnad.
■ Beräkningar från Västra Göta­lands­regionen visar att serviceteam på åtta vårdenheter kunde frigöra 410 timmar per vecka för vårdpersonalen.
■ På Karolinska universitetssjukhuset utför serviceorganisationen patienttransporter dygnet runt, något som sparar cirka 800 timmar varje vecka för vårdpersonalen.

– Vårdnära service sätter spår i hela vården. All personal påverkas när vi ser över vem som gör vad och om vi gör rätt saker. I dag går det exempelvis åt runt åtta timmar om dagen till att sköta köket. Vårdpersonal behöver inte göra alla de momenten, säger Eva Quist Engström i Västerbottens läns landsting.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev