Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Sfam larmar: Alltför enkelt att bli specialist i allmänmedicin

Publicerad: 23 April 2008, 05:50

Sfam larmar: Alltför enkelt att bli specialist i allmänmedicin

Foto: – Jag uppskattar att en till två läkare inom Stockholms läns landsting varje år blir specialister trots att de är klart olämpliga, säger Helena Schildt Tossman. Foto: Mats Andersson

Nyblivna allmänläkare som direkt fälls av HSAN eller fuskar med tjänstgöringstiden och blir specialister trots att de inte gjort hela sin ST. Nu kräver Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, att kryphålen för blivande specialister täpps till.


Det är i ett brev till Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm som Sfam slår larm om att personer utan full kompetens lyckas få ut specialistbevis i allmänmedicin.

– Det är i första hand ett problem för patientsäkerheten. Men det är också problematiskt för kollegor och annan personal, säger Annika Eklund-Grönberg, ordförande för Sfam.

Missade tumör i tjocktarmen
Helena Schildt Tossman är husläkare och administrativ chef för Cefam, Centrum för allmänmedicin, i Stockholms läns landsting, med ansvar för studierektorerna inom allmänmedicin i landstinget.

Därmed har hon god insyn i kompetensen hos de cirka 400 ST-läkare i allmänmedicin som finns i landstinget, cirka en tredjedel av det totala antalet i landet. Hon betonar att den absoluta majoriteten är kunniga och lämpliga för att ta steget till att bli specialist när de får sitt bevis.

– Men jag uppskattar att en till två läkare inom Stockholms läns landsting varje år blir specialister trots att de är klart olämpliga, säger hon.

Helena Schildt Tossman berättar om två exempel som hon stött på under senare tid. I ett fall fick en läkare ut specialistbevis efter bara tre års tjänstgöring som ST-läkare, trots att kravet är minst fem år.

– Han hade förfalskat sina handlingar. Men det har också hänt att man missat att läkaren varit sjukskriven eller arbetat deltid. Man måste naturligtvis räkna om tiden så att det blir fem års handledarledd heltidstjänstgöring.

Enligt henne är den vanligaste bristen att läkarna inte lärt sig lyssna på patienterna och bemöta dem på ett bra sätt. Men det finns också exempel på allvarliga luckor i det medicinska kunnandet. Då hamnar läkarna ofta ganska snabbt hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. I ett fall missade en läkare som var på väg att få sitt specialistbevis en tumör i tjocktarmen, vilket fick till följd att diagnosen försenades med ett halvår.

– Den läkaren anmäldes till HSAN, som såg felet som grovt eftersom läkaren inte hade tittat på provsvaren eller utrett patienten vidare. Nu har vi stängt av läkaren från fortsatt ST-utbildning i allmänmedicin, men han kan arbeta som underläkare, säger Helena Schildt Tossman.

Svårt för Socialstyrelsen att backa
Det händer att Stockholms läns landsting upptäcker att en olämplig läkare slunkit igenom och vänder sig till Socialstyrelsen.

– Men då har Socialstyrelsen svårt att backa. När läkaren väl har fått sitt specialistbevis är det inte mycket att göra, säger Helena Schildt Tossman.

Det är ST-läkarens handledare och verksamhetschefen vid den aktuella vårdcentralen som i ansökan till Socialstyrelsen intygar att läkaren uppnått specialistkompetens. Detta anses vara en viktig förklaring till att personer lyckas bli specialister trots att de inte har full kompetens.

– Det kan finnas en form av jävssituation, där verksamhetschefen behöver en specialist för att klara bemanningen och därför släpper igenom någon lite för snabbt. Dessutom finns risken att handledaren inte ser till målbeskrivningarna utan mer gör en bedömning av om läkaren klarar jobbet på den aktuella vårdcentralen, säger Annika Eklund-Grönberg.

För att minska risken för att specialistbevis delas ut felaktigt föreslår Sfam att även studie­rektorns underskrift ska finnas med när en läkare ansöker om att bli specialist i allmänmedicin. Denna ordning har ett antal landsting redan frivilligt infört.

Fem år på heltid

För att bli specialist i allmän­medicin krävs minst fem års handledarledd tjänstgöring på heltid efter legitimation. Dessutom ska samtliga punkter i läkarens målbeskrivning vara uppfyllda. Dessa handlar förutom om medicinska kunskaper också om exempelvis patient­bemötande.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev