Självskrivande diktafon kapade journalberget

I början av året hade reumatologen vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö 3 500 oskrivna, så kallade lågprioriterade diktat. Den sista augusti var antalet nere i 1 500.

Förklaringen är att kliniken sedan maj använder ett diktafonsystem med taligenkänning. Det innebär att text skrivs in i patientjournalen samtidigt som läkaren dikterar vad som ska stå. Lösningen underlättar inte bara för de medicinska sekreterarna. Den spar även tid för läkare och sjuksköterskor.

– Allting blir väldigt tungarbetat när man har diktat som inte är skrivna efter flera månader. Det kan hända att patienten ringer dagen efter ett besök för att den har glömt bort något och så vet man inte riktigt vad man har kommit överens om. Nu har man som läkare sin text klar eftersom diktaten är färdigskrivna direkt efter besöket. Sjuksköterskorna kan också gå in och läsa anteckningen när den redan finns i journalen, säger Jehns Christian Martineus, sektionschef för reumatologi på Skånes universitetsjukhus.

Det sparar tid och minskar felkällor. – Jehns Christian Martineus

Lite förenklat markerar läkaren direkt i journalen den plats där han eller hon vill att anteckningen ska hamna, och så omvandlas talet till text medan läkaren pratar. Någon risk att anteckningen ska hamna på villovägar finns inte.

– Den kan möjligen hamna under fel rubrik i journalen, det kanske kan hända. Men den kan inte hamna någon annanstans, säger Jehns Christian Martineus.

Dialekter och brytningar är heller inga problem. Systemet lär sig att känna igen användarens röst, ordval och uttal.

Just nu använder tio av reumatologklinikens 40 anställda läkare diktafon med taligenkänning. Och fler ska de bli.

– Vi tänker gå vidare i oktober/november och utbilda fler. De som hittills har varit delaktiga har varit positiva, säger Jehns Christian Martineus.

Det är inte första gången något sådant här testas i Region Skåne. För några år sedan pågick ett projekt med taligenkänning som dock lades ned. Varför det inte fungerade då finns det lite olika uppgifter om. En är att det var så stora inkörningsproblem med buggar att folk gav upp.

I dag är barnsjukdomarna borta, enligt Jehns Christian Martineus.

– Vi har inte haft problem med buggar eller andra stora hinder. Om man bara lär sig journalens struktur och de rubriker som finns så är det egentligen bara att lägga upp ett besök. Det krävs inga avancerade administrativa åtgärder, säger han.

Enligt honom är det mindre än 5 procent av läkarna i Sverige som använder den här typen av diktafoni. I Norge är siffran runt 80 procent. Varför det är mer populärt hos norska läkare är inte klarlagt, men Jehns Christian Martineus har en teori:

– Norge har statliga sjukhus så de har kanske bestämt att de ska ha det, säger han.

Jehns Christian Martineus tycker att fler svenska läkare ska testa taligenkänning.

– Det sparar tid och minskar felkällor, säger han.