Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sjukhusen klarar inte följa riktlinjer

Publicerad: 11 april 2013, 07:11

Pengaregn över vissa, medan andra måste snåla med behandlingen. En del reumatolog­kliniker har inte fått mer pengar till bio­logiska läkemedel, stick i stäv med Socialstyrelsens riktlinjer.


Fler patienter som kan leva ett normalt liv – det var en av orsakerna till att landstingen, enligt de ­nationella riktlinjerna för rörelseorganens ­sjukdomar, ska avsätta mer pengar till biologiska läkemedel. De skenande kostnaderna för dessa mediciner har i flera år varit ett bekymmer för reumatologklinikerna och bidragit till stora skillnader i förskrivningen i landet.

Socialstyrelsens riktlinjer kom i en slutversion för snart ett år sedan, men redan år 2010 gav en ­preliminär version samma besked kring resurserna till läkemedel.

Men ännu har det inte klirrat i alla klinikers kassor,­ visar Dagens Medicins rundringning till 13 sjukhus runt om i landet.

Karolinska universitetssjukhuset i Solna/Huddinge tillhör dem som inte fått en krona mer nu än förra året. Däremot fick kliniken ett tillskott år 2012, men en stor del av det täckte ett underskott från året innan, enligt verksamhetschefen Cecilia Carlens.

– Vårt problem är att vi inte har resurser att implementera riktlinjerna. Dels har vi inte fått utökad­ budget för läkemedel, dels har vi inte personal att ta emot större patientvolymer, säger Cecilia Carlens.

Svårigheten är, enligt henne, framför allt att börja ta emot fler patientgrupper än med diagnosen reumatiod artrit, främst de som har inflammatorisk ryggsjukdom och psoriasis­artrit. Många av dessa patienter tas om hand av primärvården i dag, men ska enligt riktlinjerna få biologiska läkemedel i form av TNF-hämmare i betydligt högre grad.

Men utan att kostnaderna ökade kunde fler patienter på Karolinska få biologiska läkemedel förra året, enligt Cecilia Carlens, tack vare ett idogt jobb för att hushålla med resurserna. Liksom många andra kliniker i landet arbetar de med att glesa ut och minska doserna, och testar att sätta ut läke­medlen hos patienter som är stabila i sin sjukdom.

Inte heller på Universitetssjukhuset Örebro har det blivit några extrapengar, berättar verksamhetschefen Per Salomonsson. Han tycker att landstingspolitikerna inte har reagerat på riktlinjerna, trots att Örebros förskrivning av biologiska läkemedel är lägre än på många andra håll.

– Här diskuterar de strokeriktlinjer mycket, och man hade önskat att de även diskuterade rörelse­organens riktlinjer men just nu måste vi vänta med att implementera dem. Det handlar om politiska prioriteringar, men förhoppningen är att frågan lyfts under året, säger Per Salomonsson.

Flera kliniker uppger dock att deras landsting har öppnat plånboken. Till exempel fick reumatologkliniken vid Skånes universitetssjukhus 30 procent mer till läkemedel än året innan, enligt verksamhetschefen Elisabet Lindqvist.

– Vi fick väldigt mycket mer, mer än vi kunde använda. Pengarna räcker längre än vi trott beroende på att priserna sänkts, att vi har rabattavtal och att vi är med i studier där vi får två läkemedel gratis, säger Elisabet Lindqvist.

Hon begärde därför bara hälften så stort påslag till 2013, och ytter­ligare en halvering till 2014.
Västerbotten har haft en relativt låg förskrivning av biologiska läkemedel, men Norrlands universitetssjukhus har ändå inte kunnat göra av med de extra pengar som de fick förra året för att kunna leva upp till riktlinjerna. Att ta till sig nya direktiv tar tid, enligt verksamhetschefen Gerd-Marie Alenius.

– Bara för att något står på ett papper så ändrar man inte rutinerna från en dag till en annan, säger hon.

Även klinikerna vid de övriga universitetssjuk­husen uppger att de får mer pengar till läkemedel nu, även om vissa får dem i efterhand, och att de troligen kan behandla alla som behöver.

Det kan dock dröja på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som har samma problem som Karolinska: För lite personal sätter stopp. Men nyligen beslutade Västra Götalandsregionen, där biologiska läkemedel använts sparsamt, att avsätta 96 miljoner kronor de närmaste två åren för att implementera riktlinjerna. 13 miljoner ska gå till personal och resten till mediciner. Målet är att antalet reumatiker som får läkemedlen inom fem år ska fördubblas, till 5 000.

– Utmaningen är att få till infrastrukturen – bemanning, lokaler och diagnostik – inte bara att ha pengar till läkemedel. Vi har jobbat väldigt mycket med att öka bemanningen och därför har vi fått med den delen i regionuppdraget, säger Boel Mörck, verksamhetschef vid reumatologkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Reumatologin på flera länssjukhus har fått större läkemedelsbudget efter riktlinjerna, till exempel i Västerås och Gävle/Hudiksvall.

Även Centralsjukhuset i Karlstad har fått ett tillskott. Men Berit Hassel, verksamhetschef vid medicinkliniken dit reumatologin hör, är ändå orolig för att pengarna inte ska räcka.

– Det är jag alltid. Vi är väldigt pressade i vår budget och måste hushålla väldigt noga med pengarna. Vi kommer att följa de nya riktlinjerna, men det kan betyda att vi måste dra in på läkemedel någon annanstans på medicinkliniken, säger hon.

Relaterat material

Halva dosen av TNF-hämmare fungerade bra

Rabattavtal kan strida mot lagen

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News