Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sjuksköterskor får axla nya roller i behandling av reumatiker

Publicerad: 20 februari 2008, 13:51

Sjuksköterskor får nu större ansvar på reumatologmottagningarna på universitetssjukhusen i både Solna och Uppsala. Målet är att förbättra vårdkvaliteten och frigöra läkartider.


Modern läkemedelsbehandling av reumatiker kräver noggrann och regelbunden uppföljning, så att dosen blir den optimala för varje patient. På Akademiska sjukhusets reumatologmottagning i Uppsala har sjuksköterskorna sedan den 1 februari fått en större roll i uppföljningen av patienter som är nyinsatta på läkemedel, både det äldre läkemedlet metotrexat och nyare biologiska läkemedel som TNF-alfahämmare.

Under de första tre månaderna ringer sjuksköterskorna upp patienterna en gång i månaden.

- Vi ställer frågor om hur läkemedlen har fungerat och om de har tagit dem som ordinerat. Och vi frågar noggrant om de har tecken på inflammation, som ledsvullnad, morgonstelhet och värk, berättar Inga-Britt Öberg, sjuksköterska och avdelningschef.

Om patienterna fortfarande har besvär vid uppföljningstillfällena trappas läkemedelsdosen upp enligt ett speciellt schema tills han eller hon är uppe i full ordinerad dos.

– På det sättet vill vi både förbättra säkerheten vid läkemedelsanvändningen och identifiera de patienter där behandlingen inte fungerar som planerat, så att vi kan förbättra den, säger Inga-Britt Öberg.

Allt sker på ett standardiserat sätt, vilket ger ett bra underlag i samarbetet med den ansvariga läkaren.

Syftet med sjuksköterskemottagningen är bland annat att minska antalet akuta läkarbesök, som kan bli nödvändiga när inflammationen inte är under kontroll.

– Vi avlastar läkarna samtidigt som vårdkvaliteten och informationen till patienterna blir bättre, säger Inga-Britt Öberg.

På Karolinska universitetssjukhuset i Solna arbetar reumatologen Staffan Lindblad och sjuksköterskan Yvonny Jacobsson på ett liknande sätt. Från årsskiftet tar Yvonny Jacobsson hand om de traditionella läkarkontrollerna för de patienter som är under behandling och vars sjukdom är inne i en lugn fas.

Sjukdomens aktivitet avgörs vid varje läkarbesök med hjälp av ett internationellt aktivitetsindex, där ledundersöknings- och provresultat samt sjukdomskänsla vägs in.

Om sjukdomen är i ett lugnt skede kallas inte patienterna till någon ny läkartid, utan får själva beställa en om de blir försämrade. För att ingen ska falla mellan stolarna kallar Yvonny Jacobsson från årsskiftet alla som inte har hört av sig till ett återbesök – som hon alltså själv tar hand om. De patienter som har biologiska läkemedel kallas efter sex månader medan de som har traditionella antireumatiska medel kallas efter ett år.

– I och med att vi har mycket effektivare läkemedel i dag så har vi också allt fler patienter som mår bra. De behöver då inget läkarbesök men samtidigt har de en tung medicinering som måste följas upp, säger Staffan Lindblad.

Vid sjuksköterskebesöken frågar Yvonny Jacobsson om patientens besvär, om läkemedelsintag och om biverkningar. Hon mäter också sjukdomsaktiviteten med hjälp av aktivitetsindexet.
Om sjukdomen är aktiv slussas patienten vidare till läkare, om den är inaktiv kallas patienten till ett nytt sjuksköterskebesök om ett halvår eller ett år.

Enligt Yvonny Jacobsson har de flesta patienter reagerat positivt på besöken hos henne.

– Många upplever att de har lite mer tid att prata fritt om sin situation. Sjuksköterskor ses ofta som lite mer lättillgängliga än läkare. Ibland kommer det fram väsentliga saker som läkaren inte alltid fått veta, säger hon.

Karin Tideström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev