Sjuksköterskor har flest chefsposter i primärvården

Den rasande debatten om vem i vården som är bäst lämpad att leda, tycks ha dämpats. Och Dagens Medicins kartläggning av verksamhetschefernas yrkesbakgrund visar att sjuksköterskorna nu klart dominerar primärvården. Nästan exakt hälften av verksamhetscheferna har sjuksköterskebakgrund, medan läkarna intar andraplatsen med 33 procent.

Därmed har det skett en rejäl förändring sedan Dagens Medicin gjorde en liknande kartläggning för fyra år sedan. Då var 46 procent av verksamhetscheferna inom primärvården läkare och 43 procent sjuksköterskor.

Teorierna om varför förändringen nu har nått så långt, beror som vanligt på vem man frågar. Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund ser två huvudsakliga anledningar:

– Arbetsgivarna har öppnat sig och efterfrågar nu ledarkunskap snarare än de rent yrkesprofessionella kompetenserna. Och i takt med att fler av våra medlemmar blivit chefer så har vi många fler förebilder, säger Anna-Karin Eklund.

Läkarförbundets ordförande ser det inte överraskande från ett annat håll. Enligt henne är läkarbristen den grundläggande orsaken:

– Läkarna i primärvården är så hårt pressade. De vet att om de skulle ta sig an ett chefsuppdrag skulle det bli ännu mer arbete för kollegorna, säger Eva Nilsson Bågenholm som ser sjuksköterskornas utökade andel bland verksamhetscheferna som en ”tråkig utveckling”.

– Det är negativt att läkarna har retirerat från chefskapet. Ibland känner de sig nog lite uppgivna för att andra yrkeskategorier tagit över, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Hon understryker att det kan finnas goda ledare som inte är läkare men tycker att just läkarnas kompetens ger större möjlighet att utveckla det medicinska arbetet.
Dagens Medicins kartläggning visar, förutom att sjuksköterskorna i genomsnitt är två år yngre än läkarna, att skillnaderna över landet är stora. I Jönköping, Västerbotten, Kalmar, Norrbotten och Örebro är minst sex av tio verksamhetschefer i primärvården sjuksköterskor i botten. Störst andel har Landstinget Västernorrland med hela 83 procent sjuksköterskor.

I primärvården tycks de vanligaste förklaringarna spåras till ett ökat intresse för professionella chefer.

– Branschkännedom är viktigt, men absolut inte avgörande. Det viktigaste är ledarskapet, säger Lennart Moberg, primärvårdsdirektör i Landstinget Västernorrland.

Han ser positivt på att man har fått en större grupp att rekrytera ur.

En annan anledning till sjuksköterskornas intåg kan vara att de står för en kontinuitet, enligt Inger Rising, ordförande i Distriktssköterskeföreningen.

– Det har varit en väldig omsättning på läkarna i primärvården. Men vården kräver att det finns närvarande chefer. Sjuksköterskor som chefer ger stabilitet, säger hon.

När hälso- och sjukvårdslagen ändrades 1997 ersattes chefsöverläkare i stort sett av verksamhetschefen, som inte måste ha utbildning i något vårdyrke. Men verksamhetschefer utan läkarlegitimation ska ha en medicinskt ansvarig läkare vid sin sida.

I debatten om vilka yrkeskategorier som var bäst lämpade att leda i vårdvardagen var argumenten i bland annat Dagens Medicin tidvis bitska, röstläget högt och tonen oförsonlig. Nu har det lugnat ned sig, säger flera av dem som Dagens Medicin har intervjuat.

– Sjuksköterskor har också bevisat att de kan klara av det minst lika bra som en verksamhetschef med läkarbakgrund, konstaterar Stefan Kallström Jansson, samordnande chef i ledningen för Stockholms läns sjukvårdsområde.

Han rekryterar verksamhetschefer till primärvården och konstaterar att få eller inga läkare längre söker jobben. Men fortfarande är läkarna i majoritet bland verksamhetscheferna i Stockholms primärvård – sjuksköterskor utgör under en tredjedel.

Mats Hoppe, nyss avgången personaldirektör i Landstinget i Jönköpings län, återger historien om en omorganisation i landstingets största sjukvårdsområde för tre år sedan som bland annat hade syftet att locka fram chefer från alla professioner. Konsekvensen blev att en period arbetade inga läkare som verksamhetschefer.

– Det blev lika ensidigt som tidigare, men nu svänger pendeln tillbaka igen. Över huvud taget förefaller de tabun och svart-vita seenden som funnits vara brutna. Vi får sökanden till chefsjobben med olika bakgrund och det verkar lösa sig utan det blir alltför upphaussat, säger Mats Hoppe.

På en punkt finns det dock anledning att hetsa upp sig, enligt fackliga företrädare. Dagens Medicins granskning visar att skillnaden i medianlön för verksamhetschefer med olika bakgrund är mycket stor. Medianlönen för sjuksköterskorna är ungefär 41 000 kronor, 25 000 lägre än läkarnas.

- Jag tycker inte att det borde vara mer än 10 000 kronor, säger Anna-Karin Eklund, Vårdförbundets ordförande.

På sjukhusen är chefsbilden fortfarande starkt läkardominerad och de sjuksköterskor som är verksamhetschefer få.

Else-Mary Sjöstrand är vice ordförande i Föreningen för chefer och ledare inom vård och omsorg med 1 400 medlemmar, merparten sjuksköterskor. Hon är själv avdelningschef för thoraxoperation vid Universitetssjukhuset i Lund.   

– Det sägs att det inte ska vara avgörande vilken bakgrund cheferna har i grunden, men i praktiken så har läkarna svårt att ha en annan chef än från den egna professionen, säger Else-Mary Sjöstrand.

Hon ser vårdens karriärvägar för bland andra sjuksköterskor som rätt begränsade.
– På mindre sjukhus verkar det vara mer accepterat. På de gamla universitetssjukhusen är det svårt att bryta mark.

Christina Kennedy

I bilagan Sjuksköterska som följer med Dagens Medicin nr 46/08 kan du också läsa en intervju med Eva Billberg, som släppt det kliniska arbetet som sjuksköterska för att satsa fullt ut på arbetet som verksamhetschef.

Drygt 700 chefer kartlagda

Statistiken i artikeln bygger på uppgifter om 724 verksamhetschefer inom primärvården lämnade av landstingen under oktober månad.
När landstingen, som i de flesta fall, själva har haft en tydligt avgränsad primärvård, har Dagens Medicin följt den. I några fall har tidningen gjort en egen avgränsning.
Medianlöner har beräknats utifrån 2007
eller 2008 års löner för drygt 600 av cheferna.
I kategorin ”övriga” ingår en brokig flora yrken – som militär, arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker och personalchef.