onsdag27 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sjuksköterskor kritiska till Miltons psykiatriutredning

Publicerad: 4 maj 2007, 12:04

Psykiatrisamordnaren Anders Milton får klartecken för sina förslag från de flesta remissinstanserna. Men Svensk sjuksköterskeförening hävdar att psykiatrisamordnaren har missat sjuksköterskornas betydelse inom psykiatrin.


Myndigheter, patientföreningar, fackförbund, landsting, regioner och kommuner. Alla öser de beröm över den analys av psykiatrins brister och de förslag som ska åtgärda detta som regeringens nationella psykiatrisamordning under ledning av Anders Milton presenterade i november.

Men det finns också invändningar bland det 80-tal remissvar som hittills har kommit in.

Svensk sjuksköterskeförening och dess ordförande Ania Willman skriver att det är "anmärkningsvärt" att psykiatrisamordnaren skriver så lite om sjuksköterskornas roll i psykiatrin och att psykiatrisk omvårdnad knappt nämns: "Detta förvånar då psykiatrisjuksköterskan i den kliniska verksamheten i dag är den person som i första ledet möter patienten och de närstående och som också får stå för kontinuiteten i vården av patienterna".

Föreningen pekar på att det är sjuksköterskor som bär upp en stor del av den psykiatriska vården, på grund av läkarbristen. Den menar också att förslaget att vidareutbilda baspersonalen med en kortare utbildning är ett steg i fel riktning. I stället behöver fler sjuksköterskor rekryteras till specialistutbildning.

Läkarförbundet varnar i sitt svar för konsekvenserna av läkarbristen:

"Bristen på medicinsk kunskapsstyrning gör att läkarna inte känner igen sig vilket skrämmer bort fler och lockar allt färre läkare till psykiatrin. Andra personalkategorier har tagit över styrningen av den psykiatriska vården och läkarna har i ökad utsträckning avdelats till diskussionsmöten och medicinskt administrativa uppgifter som utlåtanden, intyg, sjukskrivningar och dokumentation."

Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet kritiserar att utredningen har en för snäv medicinsk fokusering, det vill säga att antingen är patienten frisk eller sjuk, snarare än att den psykiska ohälsan yttrar sig i olika grader av lidande.

Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende anser att utredningen riktar in sig för mycket på psykossjukdomarna och tappar bort viktiga delar av psykiatrin, som depression, ångest och läkemedelsberoende.

Sveriges Kommuner och Landsting tar avstånd från den starka statliga styrningen och hävdar att de många förslagen är underfinansierade.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev