Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sjuksköterskor tackar nej till specialistutbildning

Publicerad: 31 mars 2003, 11:31

En tredjedel av alla som har sökt till specialistutbildningarna för sjuksköterskor i Västsverige tackar nej till erbjuden plats. Ofta är det ekonomin som lägger hinder i vägen.


En stor del av landets specialistutbildningar för sjuksköterskor har svårt att fylla sina kurser, se Dagens Medicin nr 13/03. Men problemet är inte bara att för få sjuksköterskor söker kurserna - många av de sökande tackar också nej när de väl har erbjudits en plats.  En färsk undersökning visar att var tredje sjuksköterska som erbjöds en plats vid någon av specialistutbildningarna i Västsverige under läsåret 2001/2002 tackade nej.  - Med tanke på de enorma behoven ute i vården är det här bekymmersamt. Och det finns tyvärr ingen anledning att tro att läget ser bättre ut på andra håll i landet, säger Olof Lundquist, vice rektor vid Högskolan i Borås och projektledare för undersökningen som har gjorts på uppdrag av Västsvenska universitetssamarbetet.  Onödigt höga behörighetskrav  Den bygger bland annat på en enkät som har gått ut till de 928 personer som sökte specialistutbildningarna i Västra Götalandsregionen under 2001/2002. Tre av fyra svarade.  Av totalt 636 antagna tackade 226 nej till erbjuden utbildningsplats. Bland kvinnorna anger 40 procent ekonomiska skäl som främsta orsak. Av dessa uppger drygt hälften att de inte har fått någon ekonomisk ersättning från arbetsgivaren under studietiden. Bland männen uppger 23 procent ekonomin som främsta orsak, men endast 4 procent säger att skälet till att de har tackat nej är att de har fått avslag på en ansökan om studieersättning.  - En av tio uppgav dessutom att de inte beviljats tjänstledigt i samband med studierna. Men ekonomin var det i särklass främsta skälet till att inte påbörja specialistutbildningen, säger Olof Lundquist.  Enkäten visar vidare att knappt hälften av dem som påbörjade utbildningen fick någon form av ersättning från arbetsgivaren. En femtedel av de antagna kombinerade dessutom studier med arbete.  Carina Söderlund, handläggare på det regionala utvecklingssekretariatet i Västra Götaland, tror att den viktigaste åtgärden från arbetsgivarsidan är att se över exakt vilka behov som faktiskt finns. I vissa fall kan en specialistsjuksköterskeutbildning vara just vad verksamheten behöver. I andra fall kanske det egentligen är en enstaka kurs på 5 eller 10 poäng som gagnar verksamheten bäst.  - Vet vi behoven är det lättare att hitta riktlinjer för studieersättning, tjänstledighet och karriärstegar. När resurserna är begränsade så gäller det att skjuta rätt, förklarar Carina Söderlund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev