Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sjukvården går back med 2,5 miljarder kronor

Publicerad: 27 februari 2008, 07:08

Landstingen och regionerna gör ett överskott på över 4 miljarder kronor för 2007. Men hälso- och sjukvården går med stora underskott – totalt 2,5 miljarder kronor. Nu aviserar flera av sjukvårdshuvudmännen besparingar.


De flesta av landstingen har nu lämnat sina bokslut. En sammanställning som Dagens Medicin har gjort visar att alla landsting utom Västerbotten och Sörmland gjorde plusresultat under 2007. Sammanlagt redovisar sjukvårdshuvudmännen överskott på drygt 4 miljarder kronor. Det ligger på samma nivå som 2006.

Huvudförklaringen till över­skotten är ökade skatteintäkter. När färre är sjukskrivna och fler arbetar ökar skatteintäkterna. Andra förklaringar är att flera landsting har sålt fastig­heter och fått extra statsbidrag genom överenskommelsen med regeringen om att minska sjukskrivningarna.

Men samtidigt som landstingen har gjort ett mycket bra finansiellt resultat visar den löpande verksamheten i hälso- och sjukvården stora underskott.

Läkemedel och vårdgaranti dyrt
Bortsett från Västmanland, Jön­köping och Västra Göta­lands­regionen klarar inget landsting att hålla sin hälso- och sjukvårdsbudget. Sammanlagt har landstingen ett underskott jämfört med budget på cirka 2,5 miljarder kronor för 2007. 2006 var underskottet bara cirka 900 miljoner kronor.

­Landstingen uppger själva att det är oväntat höga kostnader för läkemedel och för personal, bland annat för stafettläkare, som är huvudförklaringarna till att hälso- och sjukvården inte klarar budgeten. Men underskotten beror också på att landstingen har satsat på att utöka vården.

– Vi har satsat mycket pengar på fler operationer, för att klara vårdgarantin, säger Stefan Svärdsudd, ekonomichef i Norrbottens läns landsting.

I Stockholms läns landsting pekade novemberprognosen på att hälso- och sjukvården skulle göra ett underskott på drygt 400 miljoner kronor. Akutsjukhusen håller inte sina budgetar, delvis för att de producerar mer vård än de har avtalat om.

År 2008 bedöms bli kärvare
Stefan Ackerby, biträdande chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, påpekar att landstingen har gynnats av en tillfällig högkonjunktur och att de inte kan räkna med samma skatteintäkter framöver.

– 2008 ser ut att bli betydligt kärvare. De landsting som inte har kontroll på sjukvårdskostnaderna kan därför snabbt hamna i ett besvärligt läge.

Många landsting planerar nu sparpaket för att parera kostnadsökningarna. Skåne gjorde 2007 det bästa resultatet i regionens historia. Men på grund av ett budgetunderskott i hälso- och sjukvården på en halv mil­jard kronor planeras stora besparingar. Det är bland annat i det perspektivet man ska se förslaget om ett samgående mellan universitetssjukhusen i Malmö och Lund.

I Landstinget i Östergötland krävs ett sparpaket som motsvarar 300 heltidstjänster.

– Nu har vi fått in de olika åtgärdsplanerna och det ser ut som om det är 172 heltidstjänster som kommer att försvinna. Det finns inga varsel än så länge utan de olika verksamheterna har sett över vakanser, vikarier och olika pensionsavgångar, säger Marie Morell (m), landstingsstyrelsens ordförande.

Drar in på operationssalar
Andra besparingar som görs i Öster­göt­land är att minska antalet vårdplatser. En av de kliniker som drabbas är infektionskliniken i Linköping och Norrköping där tio vårdplatser ska bort.

– Det innebär att vi kommer att tvingas prioritera ännu hårdare bland patienterna i framtiden, säger Rolf Maller, verksamhetschef för infektionskliniken.

I Landstinget Västernorrland, som har en minskande befolkning, kan landstinget dra ner på antalet operationssalar. I Västerbotten ska landstinget särskilt satsa på att få stopp på de ökade läkemedelskostnaderna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev