Skilda villkor för forskning i vården

Dagens Medicin har frågat alla landsting och regioner om förutsättningarna för vårdpersonal att få forska inom ramen för sin anställning. Svaren visar att både reglerna och resurserna till forskning skiljer sig mycket i landet. En skiljelinje finns mellan de landsting och regioner som har universitetssjukhus och dem som inte har det. Landstingen med universitetssjukhus har mer resurser bland annat genom det så kallade ALF-avtalet, som innebär ett särskilt statligt stöd till forskning och utbildning av läkare.

Av dem som inte har universitetssjukhus är det Region Jönköpings län som satsar mest pengar på forskning och har flest vårdanställda som forskar. Enligt regionens forskningschef Boel Andersson Gäre är det resultatet av en satsning som har pågått ända sedan mitten av 1980-talet.

I Jönköping har detta inneburit såväl fler doktorandtjänster som olika former av mindre anslag. Till exempel så kallade forskningsmånader som kan sökas av den som har ett mindre projekt eller behöver tid för att undersöka förutsättningarna för ett större forskningsprojekt.

– Det handlar om att ha olika höga trappsteg för att det ska vara lätt att komma igång med forskningen, säger Boel Andersson Gäre.

Hon betonar också vikten av att ha forskare som finns nära den kliniska verksamheten.

– Det är viktigt att det finns utrymme för nyfikenhet att utforska de frågor som dyker upp i vardagen, säger Boel Andersson Gäre.

I somras tog Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, fram ett dokument om hur den kliniska forskningen ska bli en mer integrerad del av hälso- och sjukvården. Där slår SKL fast att i verksamheter där det bedrivs klinisk forskning ska det ingå i all vårdpersonals uppdrag att bidra till att denna forskning kan genomföras.

– Vi ser att forskningen är viktig för att hälso- och sjukvården ska utvecklas, säger Susanna Eklund, handläggare för läkemedelsfrågor och klinisk forskning på SKL.

Även den nationella life science-samordnaren Anders Lönnberg arbetar med förslag för att underlätta för vårdpersonal att forska.

– Vi har identifierat ett antal trösklar för att uppnå ett mer sömlöst flöde mellan sjukvården, akademin och näringslivet, säger Anders Lönnberg.

En av dessa trösklar är enligt honom att det är för svårt att åstadkomma kombinationstjänster där någon är anställd både i sjukvården och på universitet/högskola eller i näringslivet. Anders Lönnberg har lämnat in förslag till utbildningsdepartementet om ändringar i högskolelagen och högskoleförordningen för att underlätta för kombinationstjänster.

Han konstaterar att det finns olika attityder till att möjliggöra för vårdpersonal att forska inom ramen för sin anställning.

– I vissa delar av vården används forskning som ett lockbete för att få personal att söka sig dit, i andra delar av sjukvården säger man att forskningen står i vägen för vårdproduktionen, säger han.

Bland de landsting och regioner som svarat på Dagens Medicins enkät (se karta nedan) finns det olika regler kring vårdanställdas möjlighet att forska. Några har som policy att alla som beviljas forskningsmedel ska få möjlighet att forska medan andra kräver ett godkännande från ansvarig verksamhetschef. Dalarna har valt att slå fast att alla som får forskningsmedel ska få rätt att forska inom ramen för sin anställning.

– Det är klart att forskningen konkurrerar med vårdproduktionen. Men jag tycker att det har hjälpt att vi har en policy som säger att den som får del av forskningsanslag ska få tid avsatt för att ägna sig åt forskningen, säger Lars Wallin, forskningschef i Landstinget Dalarna.

Lotha Valan och Kristina Lundberg har fått möjlighet att kombinera jobbet som distriktssköterskor med att forska på halvtid. Västernorrland vill bredda forskningen.

För dem båda föddes drivkraften att forska utifrån problem och funderingar de mötte i sin vardag i sjukvården. För Lotha Valan handlade det om att föräldrarna som kom till BVC i Bjästa, söder om Örnsköldsvik, där hon jobbar hade mer och mer information med sig som de letat fram på nätet. Det ledde till en studie om hur föräldrarnas informationssökande på nätet påverkar arbetet på BVC.

– Min vilja är att använda forskningen till att förbättra mitt eget arbete, säger Lotha Valan.

– Att jobba mitt i själva forskningsunderlaget ger en trovärdighet inför andra, att man vet vad man pratar om på något sätt. Man förankrar idéer och tankar för sina studier i verkligheten, säger Kristina Lundberg, som gärna vill fortsätta sin forskning och doktorera framöver.

Nedan en interaktiv karta om hur de olika landstingen svarat i Dagens Medicins enkät. Håll markören över det landsting du vill se.

SAMUEL ÅSGÅRD