Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Skyddade cellöar kan snart testas på patienter

Publicerad: 2 Februari 2007, 15:25

Skyddade cellöar kan snart testas på patienter

Genom att klä langerhanska cellöar med en "skyddsväst" kan de förhoppningsvis överleva längre efter en transplantation. Nu vill forskare pröva tekniken på patienter redan i år.


Ett välkänt problem vid transplantation av langerhanska cellöar är att mottagarens blodsystem startar en koagulationsprocess, som leder till att den transplanterade cellön omges av blodkoagel och dör. I värsta fall har fyra av fem cellöar dött redan några timmar efter transplantationen. Därför har det krävts flera donatorer till varje transplantation, vilket är ett stort praktiskt hinder.

Forskare i Uppsala har tidigare visat att langerhanska cellöar kan kläs in med endotelceller, som normalt finns i blodkärl. Beklädnaden fungerar som en "skyddsväst" mot blodkoagel, troligen för att blodets immunförsvar upplever cellöarna som bekanta.

Nu har teamet i Uppsala tagit metoden ett steg längre. Genom att tillföra även så kallade mesenkymala stamceller tror de att överlevnaden förbättras ytterligare. Skyddsvästen blir mer hållbar och dessutom får cellöarna hjälp att bilda nya blodkärl, vilket är helt nödvändigt för att de ska överleva transplantationen.

Täcker upp mot 90 procent av ytan
I tidigare försök har cellöar från människa lagts i näringslösning tillsammans med endotelceller. Efter två till fyra dygn har endotelcellerna vuxit fast i cellöarna och täckt mellan 50 och 90 procent av deras yta.

Ett problem har dock varit att endotelceller är svåra att utvinna. Därför har forskarna letat efter andra celler som skulle kunna bilda en liknande skyddsväst.

Blicken föll på de mesenkymala stamcellerna, som kan hämtas ur benmärgen på den patient som ska transplanteras. Och mesenkymala stamceller har redan använts för behandling, till exempel av ett ofött foster som hade bensjukdomen osteogenesis imperfecta. I dag är flickan tre år.

– Vi kombinerar två etablerade metoder, behandling med mesenkymala stamceller och beklädnad av cellöar. Därför tror vi den här metoden kan prövas kliniskt på patienter redan i år, säger Peetra Magnusson, apotekare och forskare vid institutionen för klinisk immunologi vid Uppsala universitet.

De första försöken att beklä cellöar med mesenkymala stamceller gjordes under våren 2006. Sedan dess har ett tiotal provrörsförsök gjorts och nu planeras nya studier tillsammans med forskare från Karolinska institutet i Huddinge.

Försök på ett tidigt stadium
Mest lovande har varit att lägga cellöarna i näringslösning tillsammans med endotelceller, mesenkymala stamceller och proteinet VEGF, som sedan tidigare är känt för att främja kärltillväxt. I dessa försök har stamcellerna hjälpt endotelcellerna att bilda så kallade "sprouts", små groddar av vad som i bästa fall blir blodkärl. Dessutom har fler endotelceller vuxit fast och skyddat cellöarna bättre från blodkoagel.

– I vissa försök har nybildningen av blodkärl varit omfattande, säger Peetra Magnusson.

Försöken är dock på ett mycket tidigt stadium. Forskarna har inte ens hunnit utvärdera hur väl cellöarna egentligen fungerar då de bekläds med båda celltyperna. Vid en sådan utvärdering läggs cellöarna i sockerlösning och efter ett dygn mäts mängden insulin som de har producerat. Det är dock visat att insulinproduktionen är fullgod då cellöarna bekläds med respektive celltyp var för sig.

Det är heller inte studerat om mesenkymala stamceller verkligen hjälper cellöarna att bilda nya blodkärl på plats inne i en kropp. Det hoppas forskarna få svar på i djurförsök under våren.

Ett annat praktiskt problem är att nya cellöar transplanteras redan inom ett dygn sedan de hämtats ur donatorns kropp. I försöken att beklä cellöar med endotelceller har de legat i näringslösning tillsammans med den blivande skyddsvästen i upp till fyra dygn.

Men mesenkymala stamceller verkar kunna snabba på processen. Eventuellt skulle ett eller två dygns behandling kunna räcka.

– Mycket sker redan det första dygnet. Då ser vi dessa "sprouts" som förhoppningsvis blir blodkärl och de flesta endotelceller har hunnit fästa, säger Peetra Magnusson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev