Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Små sjukhus klart sämre på att operera höftleder en gång till

Publicerad: 20 januari 2003, 14:11

Små sjukhus har inte tillräcklig kompetens för att utföra omoperationer av höftleds-patienter. Resultatet blir för dåligt. I stället bör patienterna tas om hand på region- och universitetssjukhus. Det anser ortopeden Peter Herberts som har sammanställt data från det nationella höftplastikregistret.


En färsk sammanställning av data från det nationella höftplastikregistret avslöjar att små sjukhus genomgående har sämre resultat i samband med omoperationer, jämfört med större enheter.  - Detta talar för en centralisering av omoperationerna. Jag efterlyser därför en diskussion inom professionen där vi enas om vilken typ av patienter som ska hänvisas till region- och universitetssjukhus, säger professor Peter Herberts, överläkare vid ortopediska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och ansvarig för det nationella höftplastikregistret.  I höftplastikregistret finns 13424 patienter som genomgått en andra höftledsoperation, en så kallad revision, på grund av proteslossning, infektioner eller andra komplikationer.  Av dessa har mer än var tionde, över 1700 personer, tvingats göra ytterligare en operation, en re-revision.  - Att behöva operera om en patient är ju ett misslyckande i sig. Att behöva göra ännu en omoperation kan därför bara beskrivas som ett dubbelt misslyckande, anser Peter Herberts.  Det är första gången som man har analyserat resultatet efter höftledsrevisioner; alltså hur det har gått för de patienter som tvingats göra en första omoperation.  Bland annat har man tittat på sjukhusens storlek. Resultatet visar att man vid region- och universitetssjukhusen lyckas klart bättre med sina revisioner.  Här är risken för en andra omoperation 20 procent lägre än vid länsdels- eller privatsjukhusen, och 12 procent lägre jämfört med länssjukhusen.  Enligt Peter Herberts bildar resultatet ett tydligt tripp-trapp-trull-mönster, vilket talar för en centralisering av revisionerna.  - Men primäroperationen kan även i fortsättningen utföras på mindre sjukhus. För tio år sedan var det stora skillnader mellan sjukhusen när det gällde resultatet efter primäroperationen. Men i dag ligger de flesta kliniker samlade kring ett riksgenomsnitt, säger Peter Herberts.  Den första operationen lyckas alltså samtliga sjukhus med över lag.  Det är revisionerna som ställer till problem. En förklaring är att omoperationer är betydligt mer komplicerade. De kräver både mer erfarenhet och mer utrustning.  Det är dock inte bara sjukhusens storlek i samband med revisionen som påverkar risken att drabbas av en re-revision.  Det finns även en koppling till när revisionen görs. Ju tidigare, desto större är risken för en andra omoperation. Om revisionen utförs ett år efter primäroperationen, femdubblas till exempel risken att patienten senare i livet ska drabbas av en re-revision.  - I och med att en tidig lossning innebär en dålig prognos, är det mycket viktigt att man använder optimal kirurgisk teknik vid primäroperationen, säger Peter Herberts.  Andra faktorer som påverkar risken att drabbas av en re-revision är patientens ålder. Låg ålder vid revisionen innebär en ökad risk.  Även könet spelar in, men bara när det gäller stamlossning. Här löper män en ökad risk, medan könet inte påverkar risken för ytterligare en omoperation av ledskålen, en cup re-revision.  I analysen har man även studerat val av implantat vid revisionen. Slutsatsen är att ledskålar som fixeras utan cement fungerar utmärkt och bör användas i större utsträckning.  - Däremot ger bentransplantation av lårbenet och förnyad cementering av protesstammen ett sämre resultat än vad vi hade hoppats. Varför får fortsatta studier klarlägga, säger han.  Peter Herberts betonar att det finns mycket kvar att göra för att höja kvaliteten på revisionerna, och därigenom minska risken för re-revisioner.  - Det handlar inte bara om att ta ställning till på vilka sjukhus revisionerna ska utföras, utan också om att ta större hänsyn till patientens ålder, kön och sjukdomsgrad vid val av operationsteknik och material, säger Peter Herberts.  Fotnot: Det nationella höftplastikregistret har funnits sedan 1979 och omfattar i dag över 200000 patienter. Den som vill ta del av alla resultat, liksom årsrapporterna, kan gå in på internet på adressen: www.jru.orthop.gu.se

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev