Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Snabb effekt på prostatadöd

Publicerad: 24 november 2003, 14:30

Screening skulle kunna minska dödligheten i prostatacancer snabbare än vad forskarna tidigare har trott, enligt nya svenska studier. Men då måste kontrollerna av prostata-specifikt antigen, PSA, ske mer regelbundet än i dag.


Dödligheten i prostatacancer för svenska män är fortfarande bland de högsta i världen. Detta trots att allt fler män gör PSA-test, ett blodprov som kan indikera cancer hos patienten. När värdet är högre än 3-4 nanogram per milliliter ökar misstanken om prostatacancer.  Men dödligheten skulle kunna minska på bara sex, sju år - om PSA-provtagningen skedde mer organiserat än i dag. Det är en av slutsatserna i Magnus Törnbloms avhandling om PSA och tidig diagnostik av prostatacancer som lades fram i oktober.  - För att pressa ner dödligheten i prostatacancer krävs både att vi hittar "rätt" tumörer och sedan behandlar dem radikalt, säger Magnus Törnblom, specialistläkare på urologkliniken vid Huddinge universitetssjukhus.  "Rätt" tumörer är de som är ett hot om de inte behandlas, och som kan upptäckas med hjälp av screening i ett tidigt, behandlingsbart skede - innan cancern spritt sig utanför prostatakapseln. Då är chansen god att bota patienten med operation eller strålbehandling.  I USA introducerades årlig PSA-provtagning redan 1987. På kort tid flerdubblades provtagning och operationer, och den aggressiva strategin gav resultat. 1994 vände kurvan över dödligheten i prostatacancer nedåt.  - Sedan 1994 har den åldersstandardiserade dödligheten i prostatacancer i USA minskat med 21 procent. I Sverige har den ökat under samma tid, säger Magnus Törnblom.  Hans avhandling ger stöd för att den minskade dödligheten i prostatacancer i USA kan förklaras av en mer utbredd screening.  Stor grupp hade farliga tumörer  Magnus Törnblom har studerat data för över 1.600 män, som ingår dels i en studie på Södersjukhuset i Stockholm som går tolv år bakåt i tiden, dels i en studie från Göteborg med 20 års uppföljning.  Speciellt studerades män som hade PSA-nivåer mellan 3 och 10 nanogram per milliliter. Det visade sig att en ganska stor grupp av män med dessa något förhöjda PSA-nivåer hade mycket snabbväxande tumörer.  Kurvan kan brytas efter sex år  - De första dödsfallen i prostatacancer hos de här männen kom efter sex år. Av alla som avled av sjukdomen efter sex till tio års uppföljning hade drygt hälften Psa-nivåer under 10 vid den ursprungliga blodprovstagningen, säger Magnus Törnblom.  Med hjälp av screening skulle dessa män, som har PSA-värden i intervallet för botbara tumörer, kunna hittas i tid. Detta skulle avspeglas i dödlighetsstatistiken efter drygt sex år, vilket är snabbare än man tidigare trott.  Jonas Hugosson, professor i urologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg, och ansvarig för en stor pågående screeningstudie som startade 1995, håller med om att Sverige kan följa i USA:s spår.  - Vi förväntar oss att dödlighetskurvorna för screenade och kontrollgrupp kommer att börja separeras efter cirka sex år, säger han.  Inte bara PSA-nivån vid ett visst tillfälle har betydelse för diagnosen. Upprepade prov med några års mellanrum ger ytterligare information.  Kort tid i botbara intervallet  - När Psa stiger snabbt kan vi misstänka en snabbväxande tumör. Går Psa från 1,1 till 4,4 på ett år har vi skäl att agera snabbare än när en patients Psa stiger från 2,6 till 3,1 på två år, säger Jonas Hugosson.  För att få ner dödligheten anser Magnus Törnblom att det behövs en mer genomtänkt organisation av diagnostik och behandling än i dag.  - Med dagens okontrollerade screening av män som ber om ett Psa-prov på vårdcentralen, riskerar vi att missa de snabbväxande cancrarna och hitta dem först när de är för avancerade. De befinner sig bara en kortare tid i det botbara intervallet, säger han.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev