Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Snabbare hemgång med vårdsamordnare

Publicerad: 31 augusti 2018, 11:50

“Vi har helhetsynen”, säger Monica Grans, vårdsamordnare i Lindesberg.

Foto: Johan Bernström/Bildbyrån

I Örebro har en storsatsning på vårdsamordnare bidragit till att mer än halvera tiden som utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhus.


Ämnen i artikeln:

Region Örebro Län

Fler landsting satsar på vårdsamordnare i primärvården. Sveriges Kommuner och Landsting anar en ökande trend sedan samverkans­lagen kom vid årsskiftet.

– Lagen driver på, det känner vi av. Sörmland, Örebro, Västra Götaland och Jönköping har – som jag känner till – vårdsamordnare med lite olika definitioner av uppdraget, säger läkaren Maj Rom på SKL och närvårdskoordinator i Landstinget Sörmland.

Några landsting hade vårdsamordnare redan innan samverkans­lagen, exempelvis Landstinget Sörmland. Medan andra, som Region Örebro län, införde tjänsten på alla sina 29 vårdcentraler vid årsskiftet.

I Örebro har samordnarna redan bidragit till utvecklingen att mer än halvera tiden som utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhus. I dag handlar det om 2,1 dagar, jämfört med drygt fem dagar för ett år sedan.

– Personer som inte längre är i behov av sjukhusvård kan komma hem snabbare och därigenom har vi kunnat frigöra vårdplatser på sjukhuset, säger Jan Sundelius, samordnare för Nära vård i Region Örebro län.

För år 2018 räknar Regionen Örebro län med att antalet dygn som utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhus blir 8 000 färre än i fjol.

– Det är prognosen, säger Jan Sundelius.

I Region Örebro län är vårdsamordnarna stationerade i primär­vården och samarbetar tätt med sjukhuspersonal, biståndshand­läggare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter i hemsjukvård samt hemtjänstpersonal.

Arbetet handlar mycket om samordning och att patienten ska känna sig trygg. De har till exempel en nyckelroll i arbetet med samordnad individuell plan, sip. Det är vårdsamordnarnas ansvar att se till att rätt professioner kallas till sip-möte.

– Vi har helhetsynen, säger Monica Grans, vårdsamordnare på vårdcentralen i Lindesberg.

Det betyder att vårdpersonal vänder sig till henne för information om patienter. ”Kan du kolla om den här patienten har en tid på vårdcentralen?” är en vanlig fråga som Monica Grans kan få från sjuksköterskor i kommunen. Och när patienter inte dyker upp på avtalad tid på vårdcentral händer det att sjuksköterskor hör av sig därifrån och undrar om hon vet någonting.

– Då kan jag se att det kanske är så att patienten precis har varit inskriven på sjukhus och sedan åkt till kortidsplats. Det är därför som den inte dykt upp och inte svarar i telefon när vårdcentralen ringer, säger Monica Grans.

En stor fördel med vårdsamordnarna är de inte har några telefontider och därmed är lättare att nå än vårdcentral och sjukhus.

– Det är öppen linje när vi jobbar. Det händer att patienter ringer in till oss och säger att de vill avboka en tid som de har på sjukhus eller vårdcentral. Då löser vi det, säger Monica Grans.

Ni måste vara nedringda?

– Många tror det, men det är vi inte. Det ringer lagom mycket och samtalen är relevanta. Patienterna blir lugna bara av att veta att de har någonstans att vända sig, säger hon.

Samverkanslagen

Syftet med den nya samverkanslagen är att öka tryggheten för patienter och göra vården säkrare, bland annat genom bättre planering. Lagen innehåller också en ekonomisk morot för kommuner att inte låta utskrivningsklara patienter ligga kvar på sjukhus. Deras betalningsansvar träder nu in efter tre kalenderdagar, mot tidigare fem vardagar.

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Region Örebro Län

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev