Snabbutbildning får sekreterare att rasa

– Först trodde vi att det var ett skämt, säger Madelene Nyström, medicinsk sekreterare.

Förslaget om en snabbutbildning för medicinska sekreterare har varit uppe i regionen tidigare, men då lades projektet på is på grund av massiva protester.

Nu har Jämtland Härjedalen tagit upp frågan igen. Annonsen ligger ute och upptäcktes av en slump.

– Alla blev tagna på sängen. Vi uppskattar att de ser krisen och bristen på oss men detta är fel väg att gå. Vi hade önskat att man fört en diskussion med oss. Vi trodde inte att det var sant, det var ett hån.

Nyligen samlades en grupp medicinska sekreterare som vill driva upproret vidare. Nästa steg blir att samla in protestlistor bland personalen och skicka en skrivelse till lands­tings­politikerna. Madelene Nyström menar att de gärna ser att fler utbildar sig till medicinska sekreterare men det är viktigt att utbildningen är värdig yrkeskåren.

En utbildning till medicinsk sek­reterare är i vanliga fall två år och innehåller 20 veckors praktik. Snabbutbildningen ska vara 13 veckor teori, där tanken sedan är att handledning ska ges av personalstyrkan på arbetsplatsen.

De medicinska sekreterarna ställer sig kritiska till att de som gått en 13 veckors utbildning kan få rätt att bära en titel som annars kräver två år på yrkeshögskola, utbildarna Lernia har själv använt titeln skrivresurs.

Sekreterarna erbjuds nu handledarutbildning, men det kommer att bli svårt att hitta frivilliga till den.

– Om nu ledningen tycker att vi har ont om medicinska sekreterare då förstår jag inte hur de kan anse att vi skulle ha tid att handleda ­personal som inte har rätt utbildning.

Annica Sörensdotter, personalchef i Region Jämtland Härje­dalen, menar att beslutet har tagits i vårdutbildningsgruppen för att möta kommande utmaningar med pensions­avgångar och för få utbildningsplatser hos Lernia.

– Vi vill kalla den intensivutbildning, inte snabbutbildning. Det är komprimerat kan man säga. Vi har riktat oss till dem som är anställda hos oss, och många av dem som vi hoppas ska vara intresserade har hälso- och sjukvårdsbakgrund, säger Annica Sörensdotter.

Exempel på personal som är intressant för utbildningen är receptionister på hälsocentralerna eller personer med sjuksköterskeutbildning, men som inte jobbar som sjuksköterska.

Intensivutbildningen beskrivs som en kortsiktig satsning. Långsiktigt har regionen kommit överens med Lernia, som ska ansöka om att öppna 15–20 nya utbildningsplatser till det vanliga tvååriga programmet.

– Jag tror att de kommer att ­kallas medicinska sekreterare, annars kommer vi att ha svårt att ha en gränsdragning för när man ska kallas medicinsk sekreterare och när man ska kallas för något annat. Men det kommer vi att diskutera på ett möte i november, säger Annica Sörensdotter.

VICTORIA MAAHERRA