Snus fördubblar risk för cancer i bukspottkörteln

I studien ingår nästan 300 000 svenska manliga byggnadsarbetare som undersöktes i hälsokontroller hos Bygghälsan under åren 1978 till 1992. De fick då berätta om sina rök- och snusvanor. Forskarna har sedan med hjälp av olika register undersökt om männen senare drabbades av cancer.

I tidigare studier har det varit svårt att slå fast om snus påverkar cancerrisken, eftersom många snusare också röker. I den aktuella studien har forskarna dock kunnat få ihop en tillräckligt stor grupp snusare som aldrig har rökt. Bland männen fanns cirka 38 000 som snusade, men som aldrig rökt, och omkring 88 000 som varken hade rökt eller snusat.

Resultaten visar att snus inte ökar risken för cancer i munhålan eller lungorna. Men risken att drabbas av cancer i bukspottkörteln var fördubblad hos dem som snusat men aldrig rökt, jämför med dem som varken rökt eller snusat.

- Men det här är ingen larmrapport. Riskökningen är ändå inte så stor för snusare. Om man följer 10 000 män som snusar, men inte har rökt, i tio år kommer åtta till nio drabbas av cancer i bukspottkörteln. Bland dem som varken har rökt eller snusat kommer fyra att drabbas, säger professor Olov Nyrén, som leder forskargruppen.

För rökarna var riskerna betydligt högre. De hade en trefaldigad risk jämfört med ickerökare. Rökning fördubblade risken för munhålecancer och sjufaldigade risken för lungcancer.

- Sammantaget är det odiskutabelt att rökning är betydligt mera skadligt än snusning, säger Olof Nyrén.

I Sverige har det länge pågått en debatt om huruvida snusning kan fungera som ett alternativ för rökavvänjning. Något klart svar ger inte den aktuella studien.

- För att rekommendera snus som rökavvänjning måste man ha mycket på fötterna, och man måste ta hänsyn till en mängd olika faktorer. Men det kan vara så att den lilla cancerframkallande effekten av snusning kan vägas upp av minskad rökning, säger Olof Nyrén.

Lancet, publicerad online den 10 maj 2007