Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Socialstyrelsen ställer tuffare krav på de nya nationella diabetesriktlinjerna

Publicerad: 15 november 2007, 13:03

Nu pågår arbetet med att ta fram nya nationella riktlinjer för vård av diabetes. Jämfört med tidigare kommer den medicinska evidensen nu att utsättas för tuffare granskning enligt det så kallade Grade-systemet.


År 1999 publicerade Socialstyrelsen den senaste versionen av de nationella riktlinjerna för vård av diabetes. Sedan dess har det kommit mycket ny kunskap om diabetes och nya behandlingsmetoder mot sjukdomen. Det kommer att återspeglas i de nya omarbetade diabetesriktlinjerna som är planerade att komma ut i en slutversion hösten 2009.

Just nu skärskådar Socialstyrelsens experter det medicinska faktaunderlaget för runt 200 kombinationer av tillstånd och åtgärder inom både typ 1- och typ 2-diabetes. Dessa ska så småningom rangordnas efter patientnytta, kostnadseffektivitet och svårighetsgrad.

– Vi kommer bland annat att granska ett flertal läkemedelsgrupper som tillkommit under 2000-talet, som nya insulinanaloger, glitazoner och läkemedel som förstärker effekterna av tarmhormonet GLP-1, säger Christian Berne, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är medicinsk sakkunnig i arbetet med riktlinjerna.

– Ett område som kommer att behandlas mer detaljerat jämfört med den tidigare versionen av riktlinjerna är överviktsproblematiken vid typ 2-diabetes. Här har det kommit mer kunskap som tydliggjort riskerna med övervikt. Och inte minst har det kommit data som klargör vilken nytta som fetmakirurgi har vid diabetessjukdomen, fortsätter Christian Berne.

Tuffare målvärde för blodsocker
En omdiskuterad fråga som Socialstyrelsens experter kommer att ta ställning till är vilket målvärde som ska gälla för HbA1c, som är ett mått på långsiktig blodsockerkontroll. Enligt 1999 års riktlinjer gäller målvärdet 6,5 procent. Detta har i en rekommendation från Läkemedelsverket justerats ned till 6,0 procent. Inom Svensk förening för diabetologi har det funnits en åsikt att man ska ha ett ännu tuffare målvärde.

– Det är viktigt att ha en balans. Ju lägre HbA1c desto mer minskar risken för långsiktiga diabeteskomplikationer. Samtidigt kan det vara en livskvalitetsfråga för patienten, som riskerar hypoglykemi, och en resursfråga för sjukvården att inte driva blodsockersänkningen för långt, säger Christian Berne.

En nyhet i de nya riktlinjerna är att styrkan i det medicinska underlaget för de olika tillstånden och åtgärderna för första gången kommer att granskas enligt det så kallade Grade-systemet. Det är ett nytt system för att beskriva evidensstyrka som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, nyligen anammat.

– Grade-systemet är likt det som tidigare använts för att värdera evidens­styrka, men det är tuffare så tills vida att det tar större hänsyn till patientnära utfallsvariabler som sjuklighet och död, säger Mats Eliasson, docent och överläkare vid Sunderby sjukhus, mellan Luleå och Boden, som är expert på Grade-systemet och som kommer att vara ordförande i prioriteringsgruppen för de nya riktlinjerna.
Utgångspunkten i Grade-systemet är fortfarande att randomiserade studier har högt bevisvärde medan observationsstudier har ett lågt.

– Härifrån kan bevisvärdet både sänkas eller höjas under vissa förutsättningar. Tidigare var det mest fråga om sänkningar om till exempel två studier inte drog åt samma håll, säger Mats Eliasson.

Klarlägger nyttan av verksamheten
Socialstyrelsen kommer bland annat att samarbeta med SBU när det gäller granskning av bevisläget inom två kontroversiella områden i vården av typ 2-diabetes.

Det gäller dels nyttan av blodsocker­kontroller hos äldre patienter, dels nyttan av samtalsgrupper för att påverka beteende gällande kost och motion.

– Det finns en del som pekar på att blodsockerkontroller hos patienter med kostbehandlad diabetes över 65 år ofta görs i onödan. Beträffande samtalsgrupper är detta någonting som borde höra hemma i primärvården, men som vi inte förmått att starta i stor utsträckning. Förhoppningsvis kan de nya riktlinjerna bli ett stöd för att klarlägga nyttan av denna verksamhet och få ett underlag för hur primärvården bör agera, säger Mats Eliasson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News