Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

­Socialstyrelsen vill få lägga ner ärenden snabbt

Publicerad: 12 april 2012, 04:00

Socialstyrelsen vill snabbt kunna avskriva klagomål från enskilda på sjukvården. Det anses inte fruktbart att utreda alla ärenden. Men först krävs en lagändring.


Socialstyrelsen har överösts av anmälningar från enskilda som är missnöjda med vården. Under 2011 fick myndigheten in 6 689 klagomål om sjukvården. Det kan jäm­föras med de 4 500 ärenden som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, fick året innan, då den hade ansvar för anmälningar från patienter.

Ett syfte med klagomålshanteringen är att Socialstyrelsen vill veta vilka brister patienterna upplever i vården, så att myndigheten kan inrikta sin tillsyn på dessa.

Men antalet anmälningar har vuxit Socialstyrelsen över huvudet och en första analys av de 3 300 klagomål som myndigheten fattade beslut om i fjol visar att bara 6 procent, runt 200, handlade om så allvarliga händelser att sjukvården kritiserades.

Nu ifrågasätter Per-Anders Sunesson, chef för tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen, om det är värt att lägga lika mycket krut på alla anmälningar.

– Vi vill försöka hitta ett snabbspår som förenklar hanteringen av enskildas klagomål, så att vi kan avskriva dem fortare. Men det får naturlig­tvis inte bli på bekostnad av rättssäkerheten, säger han.

Men ett snabbspår för mindre allvarliga klagomål kräver en lagändring. Ett förslag lämnas till regeringen i höst.

Redan i dag kan Socialstyrelsen avstå från att utreda klagomål som rör bemötandefrågor eller krav på ekonomisk ersättning. Klagomål om händelser äldre än två år kan också avskrivas direkt.

I framtiden vill myndigheten alltså ha ytterligare möjligheter att avskriva anmälningar.

Vilken typ av ärenden kan det handla om?

– Exakt hur detta ska formuleras vill jag vara försiktig med att säga något om i dag. Det är någonting som vi nu funderar på. Men om vi till exempel direkt kan se att händelsen inte riskerat patient­säker­heten så ska ärendet kunna avslutas fortare, säger Per-Anders Sunesson.

Han är osäker på hur verkningsfullt det är att, som i dag, utreda alla anmälningar på samma grundliga sätt.

Socialdepartementet känner till att frågan om snabbspår diskuteras men vill inte kommentera vad det kan innebära.

– Vi får kika på det när Social­styrelsen kommer med ett förslag, säger socialminister Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö.

Tanken på snabbutredning välkomnas av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Allt som kan förkorta hand­lägg­nings­tiderna är rimligt. Om vi då också får snabbare handläggning på de mer väsentliga ärendena så ökar detta patientsäkerheten. Med snabb återkoppling och avslut ökar motivationen för patient­säkerhets­arbetet ute i vården, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Även Läkarförbundets förste vice ordförande Heidi Stensmyren ser positivt på en förändring.

– Det är svårt att inte bejaka detta så länge det inte påverkar kvaliteten på vården. Men frågan är om det är Socialstyrelsens organisation som ligger bakom de här tankarna. Om så är fallet ska detta inte lösas med en lagändring, säger hon.

För att öka takten i utredningsarbetet av enskildas klagomål har Socialstyrelsen nyligen börjat arbeta efter en ny modell, inspirerad av produktionsmetodiken lean, där effektiviteten styr och tidstjuvar och dubbelarbete tas bort.

Myndigheten har sneglat på Migrationsverket som halverat handläggningstiderna i asylärenden.

– Vi måste hitta nya bättre utredningsmetoder och jobba mer med våra processer, säger Per-Anders Sunesson.

Relaterat material

Flest ärenden gäller specialistvården

Unga generationen klagar mest: ”Många förväntar sig en quick fix”

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev