Socialstyrelsen vill ha större krislager av antibiotika

Myndigheten mäktar inte längre med att handla upp ett omsättningslager med antibiotika, exempelvis för att ha tillhands vid en pandemi.

Landstingen borde få ansvaret i stället, skriver Socialstyrelsen i en slutrapport till regeringen, och föreslår att saken utreds.

Samhällets behov av att kunna säkra antibiotika vid en kris är större nu än tidigare, enligt rapporten. Det beror på en osäkrare tillgång i och med att läkemedel allt oftare tar slut hos leverantören. Dessutom har omregleringen av apoteksmarknaden gjort att det inte längre går att få en samlad bild av apotekens lagersaldon.

När lagret upphandlas igen bör det därför nästan fördubblas jämfört med vad Socialstyrelsen kom fram till 2008. Det ska räcka till att behandla minst 30 000 fall av bakteriell lunginflammation som kräver initial intravenös behandling på sjukhus. Dessutom bör sorter med bredare spektrum köpas in, exempelvis bensylpenicillin, skriver myndigheten.

Den vill också se nya försök att teckna avtal för inköp av cefotaxim, eftersom tidigare försök har misslyckats.

Nuvarande kostnader för omsättningslagringen ligger på cirka 1,5 miljoner kronor årligen. Med Socialstyrelsens förslag kommer kostnaden att landa på 2,2–3,0 miljoner. Om läkemedlen behöver köpas ut kommer notan förmodligen att landa på 14–18 miljoner kronor.

Omsättningslager innebär att leverantörerna förbinder sig att ha ett antal förpackningar upphandlad antibiotika i ett särskilt lager. För att läkemedlen inte ska passera bäst-före-datum omsätts de i den vanliga handeln och lagret fylls på med nya förpackningar vartefter. Socialstyrelsen har full dispositionsrätt, vilket innebär att den när som helst under avtalsperioden kan köpa hela eller delar av lagret.

De nuvarande avtalen börjar löpa ut i april nästa år.

SARA RÖRBECKER