Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Sökes: 150 000 svenskar till screeningstudie

Publicerad: 10 november 2011, 05:00

En stor nationell studie av tarm-cancerscreening är på väg att ta form.


Tarm-cancerstudien kan omfatta upp till 150 000 svenskar, däribland flera årskullar med män och kvinnor i 60-årsåldern.

Det har varit mycket snack och lite verkstad i frågan om tarmcancerscreening. Men nu rör det på sig. Enligt planerna ska den nya studien innehålla tre grupper, där den ena gruppen får hela eller nedre delen av tarmen undersökt med endoskopi vid ett enda tillfälle. En annan grupp får lämna avföringsprov vid flera tillfällen och i en tredje grupp görs ingenting.

– Vi vill helst ha en trearmad studie, där en grupp blir tarm­undersökt. Men vilken typ av endoskopi vi vill föreslå vet vi ännu inte, säger Rolf Hultcrantz, professor i gastroenterologi vid Karolinska institutet.

Han leder den arbetsgrupp som fått i uppdrag av de regionala cancer­centrumen att föreslå ett upplägg för en studie kring tarmcancerscreening. Förslaget tas fram i samråd med varje centrum, vilket anses borga för att det studieupplägg som föreslås är förankrat i hela landet.

En del pusselbitar saknas fort­farande i arbetsgruppens förslag. Till exempel ska studien väga in hur patienterna upplever screeningen samt hälsoekonomiska aspekter.

– Vi har en hälsoekonom knuten till projektet, men de beräkningarna är ännu inte gjorda. De kan påverka oss i uppfattningen om hur studien bör läggas upp, säger han.

Det finns redan i dag ett antal studier som påvisar nytta med olika slags screeningmetoder för att tidigt upptäcka tarmcancer. Till exempel anses det belagt att screening där patienten vartannat år lämnar avföringsprov minskar risken för att dö i tarmcancer med 15 procent. Två europeiska studier visar att om patienten i stället vid ett enda tillfälle får nedre delen av tjocktarmen undersökt med så kallad sigmoideoskopi minskar risken att dö i tarmcancer med 30 procent. Därutöver finns teorier, som ännu inte undersökts i studier, om att en ­koloskopi där hela tjock­tarmen undersöks vid ett enda tillfälle skulle kunna minska risken för att dö i sjukdomen allra mest.

– Samtidigt är en koloskopi krävande för både patienten och för sjukvården. Det är tveksamt om vi har personal i dag för att undersöka så många personer. I värsta fall kommer andra tarmpatienter i kläm om personalen blir upp­tagen med screeningundersökningar, säger Rolf Hultcrantz.

Screening för tarmcancer bör göras när risken att insjukna ökar kraftigt, det vill säga när individen är kring 60 år.

– Vi vill så snabbt som möjligt få ihop 100 000 till 150 000 personer och sedan följa dem under tio års tid.

Är syftet att på sikt införa tarmcancerscreening?

– Syftet är att undersöka vilken metod som är bäst. Det är en politisk fråga om screening ska införas.

Kan det då inte göras innan studien är klar?

– Även det är politiska beslut.

Sedan tidigare pågår screening i Stockholms läns landsting, där individer får lämna avföringsprover vartannat år.

Och i Uppsala-Örebro­regionen ska screening med koloskopi påbörjas nästa år inom ramen för en internationell studie, där Sverige ska bidra med cirka 2 000 individer.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev