Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Spännande miljö ökar chans att läka efter propp i hjärnan

Publicerad: 17 maj 2006, 13:33

En nässpray som påskyndar återhämtningen efter en stroke - det kan bli verklighet i framtiden tack vare ett svenskt forskningsprogram. Forskare i Göteborg kartlägger nu vilka ämnen som gynnar läkningsprocessen efter blodpropp i hjärnan.


Råttor som får vistas i en intressant och stimulerande miljö efter stroke återhämtar sig avsevärt mycket bättre än djur i standardburar. Motion och andra naturliga stimuli utlöser en kaskad av aktivitet i hundratals gener som är "tysta" hos råttorna i passiviserande miljö.

Det visar en studie som ingår i ett svenskt forskningsprogram om miljöns effekter på läkningsprocessen efter stroke.

Nu kartlägger forskarna exakt vilka gener som "slås på" i en gynnsam miljö och vilka proteiner i den skadade vävnaden som de kodar för. Målet är att renframställa verksamma ämnen som kan ges som läkemedel.

I de experimentella studierna används strokeråttor, försöksdjur som utsätts för syrebrist i hjärnan genom en kateter i hjärnpulsådern. Hos dem som vistas i en berikad miljö aktiveras tre gånger så många gener som hos de försöksdjur som bor i standardburar, utan möjlighet till lustfyllda aktiviteter och utmaningar.

- Effekterna av den berikade miljön är så starka att det ibland är svårt att se att djuren haft en   stroke, säger Peter Eriksson, professor i neurobiologi som tillsammans med docent Michael Nilsson leder det aktuella forskningsprogrammet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

I jakten på ämnen som kan påskynda läkningen efter stroke har forskarna analyserat 28 000 gener med hjälp av mikrochip.

- I början visste vi inte var vi skulle söka bland de 1 503 gener som var aktiva hos råttorna i berikad miljö. Vi bestämde oss för att studera en grupp som styr uppbyggnaden av nervsystemet och även är aktiva i inlärningsprocesser, säger Michael Nilsson, docent i neurobiologi och forskare vid sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering vid Sahlgrenska akademin.

Astrocyter har en viktig roll   Det finns studier som visar att läkningen efter en stroke kan hänga ihop med nybildning av nervceller. Göteborgsforskarna har dock ännu inte kunnat bekräfta detta. I stället har de studerat en annan typ av celler, astrocyter, som visat sig vara mycket betydelsefulla i sammanhanget, se också illustrationen ovan.

Med nya tekniker har man kunnat manipulera cellerna och studera effekterna på beteende och på cellnivå. Det visade sig att astrocyterna har betydligt mer komplexa funktioner än man tidigare trott.

- De är inte bara hjärnans stödjeceller utan integrerade spelare i synapserna. De är väldigt intressanta som målceller, eftersom de är så många - tio gånger fler än nervcellerna, säger Michael Nilsson.

Genom att astrocyterna är mindre känsliga än nervtrådarna för syrebristen som uppstår vid en propp, blir de mycket viktiga i läkningen efter en stroke.

- Men även astrocyterna har sina begränsningar och till slut orkar de inte kompensera för olika nedbrytande processer och kan i stället bidra till att skadan förvärras, säger Michael Nilsson.

När astrocyterna nått denna fas börjar de producera ämnen som cementerar det drabbade området. Resultatet blir en barriär som är ogenomtränglig för nervtrådarna i all framtid - en slags slutförvaring av skadad hjärnvävnad.

- Om vi kan reglera ner några av de proteiner som cementerar området skulle "cementen" bli porösare och i alla fall delvis genomtränglig för nervtrådar. Ett annat alternativ är att hindra astrocyterna från att kommunicera budskapet "nu cementerar vi", säger Michael Nilsson.

Berikad miljö höjer halt av protein  En kombination av mikrochipteknik och teknik för att mäta proteiner ute i vävnaden har öppnat nya möjligheter för forskarna i jakten på ämnen som skulle kunna bromsa den ödesdigra processen. Ett sådant ämne är proteinet efrin. En berikad miljö leder till att efrinhalten blir högre.

- Ämnen som höjer efrin skulle tillsammans med andra intressanta kandidater kunna bli läkemedel, säger Michael Nilsson.

Hoppas på väg genom näsan  Även sätt att administrera möjliga neuroprotektiva läkemedel ingår i forskningsprogrammet. När det gäller ämnen som skulle kunna stimulera nybildningen av nervceller för att förbättra inlärning och minne i allmänhet, är forskarna särskilt intresserade av den förbindelse mellan luktloben och hippokampus som finns i hjärnan hos råttor.

- Vi hoppas att en av våra studier ska ge svar på om det finns någon motsvarighet hos människan, säger Peter Eriksson.

Om en sådan väg finns är det möjligt att ett läkemedel som kan stimulera nybildning av hjärnceller skulle fungera bäst som nässpray, menar han.

I väntan på renframställda ämnen och färdiga läkemedel kan de nya rönen om miljöns starka effekter på hjärnans självläkning få stor betydelse för rehabiliteringen av patienter med stroke och liknande hjärnskador, om de omsätts i praktiken.

- Inom sjukvården måste vi börja respektera hjärnans behov. Patienterna måste vara motiverade att delta aktivt. Det blir de inte i en ostimulerande sjukhusmiljö, säger Michael Nilsson.

Gunilla Eldh

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev