Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Stamcellsforskarnas lovande resultat blir alltmer ifrågasatta

Publicerad: 7 Oktober 2002, 11:16

Ett problem är att det inte finns lika många cellinjer som man trodde tidigare. Ett annat, och betydligt värre, problem är att stamcellsforskningen kan vara inne på helt fel spår.


Visa oss cellerna! Det krävde nyligen amerikanska forskare i tidskriften Science.  Ett år har gått sedan USA:s president George W Bush beslutade att inte anslå federala forskningsmedel till stamcellsforskning i det egna landet.  Amerikanerna riktade då blickarna utomlands, inte minst mot Sverige. Av de 70 cellinjer av humana embryonala stamceller, hES, fanns 24 i Sverige, 19 vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och 6 vid Huddinge universitetssjukhus/Karolinska institutet i Solna. Allt enligt den beräkning som utfördes av amerikanska National Institutes of Health.  Amerikanernas intresse kom av de stora kliniska förhoppningar som knöts till denna forskning. Om stamcellerna kunde omvandlas till exempelvis insulin- eller dopaminproducerande celler, skulle det kunna innebära behandling - eller rent av bot - vid sjukdomar som diabetes eller Parkinsons sjukdom.  Men under det år som gått har antalet karakteriserade hES-linjer sjunkit drastiskt. I dag finns det i Sverige bara två, båda vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Göteborgs universitet.  En anledning är att många cellinjer helt enkelt inte uppfyllde de rätta kriterierna. Det viktigaste kravet, enligt Henrik Semb, utvecklingsbiolog vid Göteborgs universitet, är att cellerna hos möss kan ge upphov till teratom, ett slags tumör som består av celler som normalt utvecklas från de tre embryonala groddlagren.  Antalet cellinjer är dock mindre viktigt. Det som utgör det stora orosmolnet är att det, bara de senaste månaderna, har kommit en rad rapporter som ifrågasätter stamcellsforskningen som sådan.  Forskare har haft svårt att reproducera vissa tidigare - och mycket lovande - resultat, både från Sverige och andra länder. Högt rankade tidskrifter som Science och Neuron har tvingats ta in negativa resultat, studier som visar att tidigare publicerade data inte stämmer. Det handlar bland annat om vuxna stamcellers plasticitet, det vill säga att stamceller från ett organ kan bilda celler typiska för ett annat organ. Det handlar också om resultat från Karolinska institutet, om stamceller i hjärnan, som visat sig inte stämma.  Det finns också uppgifter om att de uppmärksammade försök som visar att stamceller kan bilda insulinproducerande celler inte heller stämmer. I de första försöken kunde forskarna konstatera att cellerna innehöll insulin.  Men nu finns misstankar om att detta insulin egentligen kommer från det medium cellerna förvarades i. Dessa resultat är dock ännu inte publicerade.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev