Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

”Staten borde överta utbildningskostnad”

Publicerad: 18 Juli 2017, 10:10

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Foto: Vårdförbundet

Det är dags att staten tar över hela kostnaden för att vidareutbilda sjuksköterskor, anser Solveig Lampe, hr-direktör vid Landstinget Sörmland. I den frågan får hon medhåll från Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.


Ämnen i artikeln:

VårdförbundetStockholms läns landstingLandstinget Sörmland

Flera landsting låter anställda utbilda sig till specialistsjuksköterskor, men kräver i gengäld att de arbetar kvar efter utbildningen. Enligt Solveig Lampe, som är hr-direktör vid Landstinget Sörmland, är det en nödvändighet, då många annars väljer att utbilda sig och sedan gå vidare.

– Det vore önskvärt om staten gick in och betalade hela utbildningen. Då skulle det bli en jämförbarhet i utbildnings- och anställningsvillkor, säger hon.

Bakgrunden är att staten via den så kallade professionsmiljarden har börjat skjuta till medel för bland annat lönekostnaderna för sjuksköterskornas vidareutbildning. Men de pengarna täcker inte hela utbildningsnotan. Sjuksköterskornas löner betalas dels via regioner och landsting, dels via 300 miljoner kronor i öronmärkta medel från staten för vidareutbildning av sjuksköterskor.

Att landstingen får stå för delar av kostnaden gör att dessa, för att få tillbaka delar av utbildningsinvesteringen, kräver att sjuksköterskorna arbetar i minst två år.

Den typen av krav på sjuksköterskorna finns även i bland annat Stockholm, Gävleborg, Uppsala och Västmanland, enligt Vårdförbundet. De drygt 40 sjuksköterskor som studerar med lön från landstinget i Sörmland måste efter utbildningen arbeta i två år.

– Det vore orimligt att betala deras löner med skattepengar, exempelvis statsbidrag, och sedan kan de genomgå en utbildning med lön och sedan sluta, säger Solveig Lampe.

Sineva Ribeiro, ordförande på Vårdförbundet, anser också att det behövs en nationell reglering och finansiering kring specialistutbildningen.

– Den utbildning som en specialistsjuksköterska får är till gagn för hela Sveriges befolkning, inte bara för enskilda landsting, säger hon.

Vårdförbundet är kritiskt till krav på arbete efter betald utbildning, eftersom den anställde binder upp sig för arbete längre tid än vad som är förutsebart.

– Vi har förhandlat för medlemmar som konfronterats med återbetalningsskyldighet när de inte kan arbeta kvar i ett landsting som har betalat en utbildning. Därför avråder vi alla medlemmar att skriva på ett sådant avtal, säger Sineva Ribeiro.

Solveig Lampe betonar att kraven på återbetalning visserligen finns där, men att de kan frångås om rimliga skäl anges.

– Det vi vill komma bort ifrån är att man säger tack och hej när utbildningen är klar och sedan går till andra landsting eller bemanningsföretag. Den som exempelvis behöver flytta med sin familj har däremot skäl som vi kan beakta, säger Solveig Lampe.

Så länge staten inte betalar hela kostnaden blir det en lokal eller regional bedömning, när nationell hantering saknas. Därför är det rimligt att staten tar över hela finansieringen för vidareutbildningen, säger hon.

– Vårdförbundet får ge sina medlemmar de råd de anser vara bäst för medlemmarna. Men det är ju också rimligt att skattebetalarna får återbetalning på vad det kostar, säger Solveig Lampe.

Relaterat material

Två års neoutbildning – med bibehållen lön

300 miljoner till utbildning av specialistsjuksköterskor

MARTIN WALLSTRÖM

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev