Staten nobbade svettiga landsting

I slutet av juli hade landstingens tjänstemän i beredskap krismöte med Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om situationen för sjukvården under värmeböljan.

Några landsting hade behov av kylaggregat för att få ner temperaturerna på sjukhusen. Bland annat undrade Västerbottens läns landsting om det fanns mobila anläggningar att låna från nationellt håll, de egna räckte inte till. Men svaret blev nej. Varken Socialstyrelsen eller MSB hade några kylaggregat i beredskap och Försvarsmakten hade några få som inte kunde avvaras, fick landstingen veta.

– Det finns alltså ingen beredskap för extrem värme ens på nationell nivå. Det borde det göra, säger Helge Brändström, beredskapsöverläkare i Västerbotten.

Han inser samtidigt att det är landstingens ansvar att ha en fungerande plan liksom den utrustning som krävs.

Åsa Ljungquist, Socialstyrelsens samordnare av frågor om krishanteringsförmåga, vill inte berätta huruvida beredskapslagret innehåller några kylanläggningar eller inte.

– Det är hemligt, säger hon.

I den aktuella situationen ansåg myndigheten heller inte att värmen utgjorde ett krisläge.

– Då kan statliga myndigheter inte gå in och hjälpa till med sådant som landstingen ska tillhandahålla själva, vi får inte gå in och störa marknaden. Att ha kylanläggningar för sommarböljor hör till normalverksamheten, säger Åsa Ljungquist.

Vid den inventering som gjordes i juli kunde Socialstyrelsen och MSB konstatera att beredskapen för extremväder skiftar stort i landet.

– Sjukvården köper in dyr medicinteknisk utrustning men ventilations-, kyl- och värmesystem anpassas inte till den, säger Åsa Ljungquist.

Landstingen måste dessutom rusta sig bättre för de extremväder som följer med klimatförändringarna, anser hon.

–Blir det varmt blir det grymt varmt, blir det kallt blir det rackarns kallt och kommer det snö så blir det kopiösa mängder. Detta måste sjukvården kunna möta.

Sommarens händelser, med värme­bölja och en storbrand blir en tankeställare för sjukvården, tror Anna Nergårdh, chefläkare i Stockholms läns landsting.

– Frågorna om klimatpåverkan och extremväder måste finnas med i beräkningen när vi planerar framtidens hälso- och sjukvård, säger hon.

Många akuter i Stockholmsområdet har vissa veckor haft högre tryck än tidigare somrar, till följd av värmen, enligt Anna Nergårdh.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har gjort extra tillsynsbesök för att se hur vården hanterat de höga temperaturerna.

– Det verkade gå utmärkt. Några lex Maria-anmälningar om att patienter kommit till skada på grund av hettan har vi inte fått in ännu, säger Klas Öberg, avdelningsdirektör på Ivo.

MIA WÄRNGÅRD