Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Staten stärker grepp om högspecialiserade vården

Publicerad: 16 juni 2003, 11:15

Staten kommer att gripa in iden högspecialiserade vården av rikskaraktär. Det beskedet ger nu statssekreterare Mikael Sjöberg (s), som leder socialdepartementets översyn av den högspecialiserade vården.


Socialminister Lars Engqvist avslöjade i Dagens Medicin nr 50/01 att han vill se över den högspecialiserade vården, den kliniska forskningen och universitetssjukhusen i Sverige.  I maj 2002 beslutade regeringen att tillsätta projektet för högspecialiserad vård. Slutrapporten ska lämnas först i slutet av 2004.  Men projektet, som leds av Per Bengtsson, är nu klart med ett internt diskussions-pm om riks- och regionsjukvården, det som brukar benämnas högspecialiserad vård.  Huvudtesen är att den högspecialiserade vården måste samordnas mer än i dag och att staten måste gripa in, åtminstone delvis, för att stärka styrningen.  Mikael Sjöberg (s), statssekreterare på socialdepartementet och ordförande i projektets referensgrupp, bekräftar nu att staten kommer att stärka sitt grepp över den högspecialiserade vården, åtminstone när det gäller rikssjukvården. Med rikssjukvård menas särskilt avancerad högspecialiserad vård, som samlats vid något eller några få sjukhus och har hela riket eller minst tre av landets sex sjukvårdsregioner som upptagningsområde. Det kan exempelvis handla om lungtransplantationer, ögonplastikkirurgi eller behandling av svåra brännskador.  - Vi måste inse att vi är ett litet land med höga krav på kvalificerad sjukvård. Inte minst inom rikssjukvården har vi ett behov av bättre samordning och att staten gör någonting. Där måste vi se över beslutssystemen och kvalitetsuppföljningen, säger Mikael Sjöberg.  Öppen för statliga ingrepp  Inom regionsjukvården är han också öppen för, men mindre kategorisk om, statliga ingrepp. Med regionsjukvård menas högspecialiserad vård som flera landsting inom en sjukvårdsregion samarbetar om vid ett sjukhus. Det kan handla om avancerad hjärtsjukvård och neurosjukvård, plastikkirurgi eller viss cancerbehandling.  - Inom regionsjukvården får man diskutera med sjukvården hur denna samverkan ska se ut. Krävs det ett ökat statligt engagemang där - eller ska vi snarare skapa bättre förutsättningar för regionerna att samverka och sedan ställa vissa krav på dem? frågar sig Mikael Sjöberg.  Projektgruppen för översyn av den högspecialiserade vården listar en rad problem inom dagens högspecialiserade vård:  Det finns inte någon central plan för att patienter med sällsynta sjukdomar får behandling på lika villkor över hela landet, den högspecialiserade vården står och faller med spetskompetensen hos några få personer, bristen på samordning på riksnivå och uppsplittringen på olika sjukhus leder sannolikt till lägre vårdkvalitet.  Tre framtida huvudscenarier  I pm:et presenterar projektgruppen tre huvudscenarier för framtiden:  *Staten tar över den högspecialiserade vården. Till exempel genom att staten tar över universitetssjukhusen eller tar över all slutenvård som i Norge eller genom att särskilda statliga institut inrättas vilka tar över endast den högspecialiserade vården.  *En statlig ackrediteringsmyndighet inrättas som beslutar om vilka sjukhus som får utföra högspecialiserad vård. Alternativet är att staten styr genom revision så att sjukhusen uppfyller nationella mål om exempelvis patientsäkerhet.  *Landstingen i varje sjukvårdsregion tar fortsatt ansvar, till exempel genom att gemensamt äga och driva all slutenvård inklusive den högspecialiserade vården i regionen.  I slutet av oktober ska projektet ta ställning till förslagen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev