Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

"Statligt ägande kan bli ny tvistefråga"

Publicerad: 23 April 2010, 12:40

ANALYS: I decennier har diskussionen om monopolets vara eller inte vara kastat sin skugga över Apoteket AB. Efter omregleringen väntar ett nytt trätoämne – det statliga ägandet.


Apotekets storsatsning Hälsokoll går ut på att apotekskunden bokar ett möte med en specialutbildad farmaceut.

Blodprov tas, kolesterolvärden, blodtryck och midjemått registreras, och en personlig hälsoprofil räknas fram via den etablerade Score-algoritmen.

I en text här på sajten beskrev jag nyligen Hälsokollen som något i grunden positivt för kunderna och apoteksfarmacin, även om det också finns frågetecken och observandum.

Det finns också näringspolitiska och konkurrensrättsliga aspekter på satsningen. I det perspektivet är det enligt röster som vår bloggare Joakim Söderberg problematiskt att det just är statliga Apoteket som erbjuder tjänsten.

Privata aktörer med liknande koncept har ju hoppats mycket på marknaden för kringtjänster.

Apoteket AB riskerar att förr eller senare prövas mot den nyligen skärpta konkurrenslagstiftningen, som gör det ännu tydligare att det offentliga inte ska tränga undan privat näringsverksamhet via försäljning. Frågan är om Apotekets kärnverksamhet ens skulle klara en sådan prövning.

För att bespara Apoteket detta, och av andra skäl, vore det rimligt att staten successivt gör sig av med ägandet i bolaget. Varför ska staten äga och tjäna pengar på en (eller rättare sagt två) av flera apotekskedjor på en fri apoteksmarknad?

När Apoteket AB i det nya konkurrensläget slipper samhällsuppdrag, försvinner i samma takt anledningen att behålla bolaget i statlig ägo.

Men bolaget behöver inte styckas upp mer än vad som redan har gjorts – den nya apoteksmarknaden är redan tillräckligt fragmenterad. Företagets stålbad kring omregleringen räcker. Det är bättre att Apoteket behåller sin styrkeposition.

I de flesta andra länder fungerar apoteksmarknaden bra utan statliga apotekskedjor.

Statligt ägande av apotek behöver inte vara fel i sig, men då skall detta ägande användas konstruktivt  –  exempelvis för uppnå folkhälsomål. Om Apoteket blir en kommersiell spelare i mängden, vilket det nu lutar kraftigt åt, finns det inga skäl att ha kvar bolaget i statlig ägo.

Om viljan att avyttra Apoteket saknas, står en tydligare och mer transparent styrning av bolaget näst högst upp på önskelistan.

Bolaget har inte mått bra av – för att citera socialdemokraternas vårdtalesperson Ylva Johansson – gasandet och bromsandet under omregleringen.

Oavsett utgången i höstens val bör den nya regeringen offentligt besvara en enkel fråga: Vad vill vi egentligen med Apoteket AB?

(Och en fråga till, förresten: Vad vill vi med Apoteksgruppen?)

Apropå Apotekets stålbad. Den som läser de kontroversiella ägardirektiven till Apoteket AB får en inblick i alla de uppoffringar som bolaget tvingades göra för att få omregleringen att rulla.

Man inser också hur svårbedömda konsekvenserna av instruktionen måste ha varit på förhand för den tidigare styrelsen.

Med facit i hand vet vi att Apoteket kunde gasa redan i mars i år, då bolaget aviserade franchise- och grossist­satsningar, nyetableringar och hälsotjänsten Hälso­koll. Intrycket är nu att Apoteket är på snabb frammarsch.

Några frågor hänger i luften. Övertolkade den gamla styrelsen instruktionen? Känslan är att så är fallet. Instruktionen, minus en bortmaskad paragraf, finns nu att läsa här på sajten. Läs  den gärna själv och fundera.

Var styrelsens vägran att acceptera instruktionen alltför färgad av förargelsen över att ha blivit överkörd av beslut på en ”hemlig” extra bolagsstämma?

Någon kanske rentav undrar om Apoteket, i skenet av riv­starten nu i vår, verkligen har efterlevt stand still-reglerna till punkt och pricka.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev