Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Stimulerad halsnerv hjälper hjärnan motverka demens

Publicerad: 29 april 2002, 09:59

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg pågår de första försöken i världen med elektrisk nervstimulering på patienter med Alzheimers sjukdom. En utvärdering visar en klar förbättring av både minnes- och koncentrationsförmågan. Hos flera patienter sänktes dessutom nivåerna av markörproteinet tau.


Symtomen hos patienter som lider av Alzheimers sjukdom kan förbättras om vagusnerven stimuleras.  Det visar en pilotstudie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.  Metoden innebär att en pacemakerliknande dosa opereras in under huden på vänster sida av bröstet.  Elektroder från dosan kopplas till vagusnerven som löper på båda sidor om halsen. Dosan, som är ett slags pulsgenerator, retar nerven att skicka impulser till hjärnan. Patienten kan själv reglera och även helt stänga av stimuleringen med hjälp av en magnet som förs över dosan på bröstet.

 Efter sex månader hade de kognitiva förmågorna förbättrats eller stabiliserats hos sju av tio patienter. Resultaten efter ett år pekar i samma riktning. Även positiva förändringar i livskvalitet kunde skönjas.  Markörprotein minskade kraftigt  - Ett av våra mest intressanta fynd är att efter ett års behandling får fyra av tio patienter en tydlig sänkning av proteinet tau, vilket tyder på att det sker neurokemiska förändringar när vagusnerven stimuleras, säger Magnus Sjögren, psykiater och minnesforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap i Göteborg.  Under 1990-talet har ett flertal forskargrupper funnit att det, vid olika demenssjukdomar, sker biokemiska förändringar i hjärnan som kan upptäckas genom att man analyserar specifika markörer i den vätska som omger hjärnan, likvor.  Dessa biokemiska markörer antas spegla en eller flera av de skadeprocesser som ligger bakom sjukdomarna.  En av de mest studerade markörerna i ryggvätskan är proteinet tau, som är en beståndsdel i nervcellernas axoner. Vid skada - eller om axonerna dör - ökar nivåerna av tau i likvor.  Exakt vad som händer biokemiskt när vagusnerven stimuleras är ännu inte klarlagt. Men de kliniska resultaten från neuropsykologiska och kognitiva tester, samt sänkningen av tau, kan tala för biologiska effekter.  Blir bättre och bättre med tiden  Tillsammans med forskare vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö och Karolinska sjukhuset i Solna, förbereder Magnus Sjögren nu en multicenterstudie med vagusstimulering av ytterligare 20 patienter med Alzheimers sjukdom.  Ett av syftena är att vetenskapligt utvärdera metoden men också att studera blodflödet i hjärnan med hjälp av PET-kamera.  Det har visat sig att behandlingen kan ge biverkningar i form av hosta, heshet och i sällsynta fall andnöd under de första tre till sex månaderna. Biverkningarna är dock i de allra flesta fall övergående.  - Vi har haft en patient som på grund av halssmärta och andnöd under några timmar avbrutit stimuleringen med hjälp av magneten. Ytterligare en patient har drabbats av andnöd. Efter justering av stimuleringspulsen försvann besvären, berättar Magnus Sjögren.  Hittills har 15 patienter mellan 40 och 80 år behandlats. Resultaten efter ett år omfattar dock endast tio patienter.  - Vad som motiverade mig att starta försöken på patienter med Alzheimers sjukdom var en dubbelblindstudie i tidskriften Nature Neuroscience som publicerades 1999. Patienter med epilepsi och vagusstimulerande behandling, genomgick neuropsykologiska tester under det att stimuleringen varierades. I dessa tester kunde forskarna visa att minnesförmågan förbättrades, säger Magnus Sjögren.  Långtidseffekterna av vagusstimulering på patienter med Alzheimers sjukdom är ännu okända.  Men erfarenheter från patienter med epilepsi och depression visar att behandlingseffekten tycks vara långvarig.  - Vid läkemedelsbehandling är det vanligt att den efter en tid blir ineffektiv då många patienter utvecklar en tolerans mot läkemedlet. Men vid vagusstimulering är det snarare så att behandlingseffekten förbättras med tiden, fortsätter han.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev