Stopplag för sjukhus på gång

Regeringen ska lämna ett förslag om en ny stopplag om sjukhusen till riksdagen redan under 2015. Det ska inte heller bli möjligt att stycka upp sjukhus för att gå runt den nya lagstiftningen.

När regeringen och Vänsterpartiet nyligen redovisade sin överenskommelse om vinster i välfärden låg sjukvårdens fokus på snabbstoppet av tvånget för landstingen att ha lagen om valfrihetssystem (Lov) i primärvården. Nästa vecka hålls remissmöte på socialdepartementet och lagändringen är tänkt att i kraft redan den 1 januari 2015.

Även frågan om en ny stopplag för landstingens försäljning eller privatisering av universitets- och regionsjukhus får ett snabbspår. Att den bryts ut ur den stora utredningen om vinster i välfärden står klart i budgetförslaget. Den utredningen ska vara klar senast i mars 2016.

Under en kort period för snart tio år sedan fanns det också en stopplag. Den drevs fram av dåvarande socialminister Ingela Thalén (S) och avskaffades av Göran Hägglund och den nya alliansregeringen i maj 2007. Då ville S-regeringen sätta stopp för gräddfiler i vården och motverka privata sjukvårdsförsäkringar. Landstingen skulle också förhindras att överlåta verksamhet som delvis var statligt finansierad och hade stor betydelse för forskning och utbildning.

Än i dag finns det inga universitets- eller regionsjukhus i privat drift. Men väl två akutsjukhus: Bollnäs sjukhus som drivs av Aleris och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. S:t Görans sjukhus har ett avtal om driften med Stockholms läns landsting som det sträcker sig fram till 2022.

Informationsdirektör Henrik Brehmer hos Capio AB vill inte spekulera  om vad förslaget om en stopplag för sjukhusen kan komma att innebära.

– Vi koncentrerar oss på det ansvar vi har för de patienter, den  personal och de landsting som anförtror vårduppdrag till oss, säger han.

Direktiven för den stora vinstutredningen är ännu inte klara. Någon utredare är inte heller utsedd, uppger politiskt sakkunniga Marika Lindgren Åsbrink hos civilministern Ardalan Shekarabi på finansdepartementet.

VIVIANNE SPRENGEL