Stor brist av utbildad vårdpersonal i framtiden

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har gått igenom 15 yrken, varav 11 inom sjukvård och tandvård, och beräknat hur många personer som skulle behöva börja på respektive utbildning varje år fram till 2035.

– Vi vet att det redan råder brist och kommer att råda brist i vissa yrken. Vad vi vill säga är att det är omöjligt att rekrytera så många studenter som behövs, så som söktrycket och lärosätenas kapacitet ser ut i dag. Verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillfredsställa bristen av högutbildade med nyexaminerade, säger rapportförfattaren Bahar Faraz, enligt TT.

I och med den demografiska utvecklingen kommer behovet av utbildade inom hälso- och sjukvård att bli större. Enligt rapporten spås en framtida brist inom flera yrken inom sjukvården. Bland annat kommer det att saknas specialistsjuksköterskor – en brist som redan är väl konstaterad, och som blivit föremål för en statlig utredning som presenterades för precis ett år sedan. UKÄ konstaterar att antalet som börjar en specialistsjuksköterskeutbildning skulle behöva öka med 40 procent, eller drygt 900 personer per år, fram till 2035 för att behovet skulle fyllas.

När det gäller sjuksköterskor råder det i princip balans mellan antal nybörjare och behov. Då tas dock inte hänsyn till den rådande bristen, kommenterar UKÄ. I dagsläget beräknar Socialstyrelsen en brist på 750 helårsarbetare i hela landet. Denna brist kommer om den inte åtgärdas att kvarstå ”som en grundförutsättning” under hela den prognostiserade perioden fram till 2035.

Dessutom vidareutbildar sig en del sjuksköterskor till specialistsjuksköterska, vilket också kan leda till brist på grundutbildade sköterskor.

När det gäller läkare förutses ”en påtaglig brist” under de kommande fem åren, enligt både Arbetsförmedlingens bristindex och Statistiska centralbyråns, SCB:s, långsiktiga prognos. Enligt SCB skulle ett invandringsöverskott på i genomsnitt 500 läkarutbildade kunna justera balansen, men det förutsätter ett fortsatt invandringsöverskott.

Även för biomedicinska analytiker pekar prognoserna på en ”påtaglig brist” de kommande åren, något som delvis kan förklaras med stora pensionsavgångar. För fysioterapeuter förväntas en ”viss brist”.

I sin analys tar UKÄ upp problemet med låg examensfrekvens i vissa utbildningar, som en del i behovet av fler personer som påbörjar utbildning. Exempelvis biomedicinsk analytiker har en examensfrekvens på 73 procent och röntgensjuksköterska en frekvens på 66 procent.

Rapporten tar även upp lågt söktryck på vissa utbildningar. Ett lågt söktryck kan förklaras av flera anledningar, men lönen kan vara en anledning till att inte tillräckligt många söker utbildningarna, konstaterar UKÄ.

Rapportens resultat visar på stora utmaningar framöver. Men, påpekar myndigheten, inte bara för lärosätena utan i synnerhet för verksamheterna inom offentlig sektor. ”Verksamheterna bör förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med högskoleutbildade”, skriver UKÄ.