Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Stora brister i cellprovskontroller

Publicerad: 15 augusti 2007, 05:49

Stora brister i cellprovskontroller

Foto: Barnmorskan Marga Snejde Johansson och hennes kollegor vid Kvinnohälsan i Linköping har jobbat hårt för att få fler kvinnor att komma till cellprovskontroller. Foto: Staffan Gustavsson

Bara fem landsting når upp till EU: s mål för gynekologisk cellprovstagning för att förhindra livmoderhalscancer.
– Det är definitivt landstingens ansvar att den här provtagningen fungerar som den ska, säger professor Pär Sparén.


Det finns uppenbara brister i de gynekologiska cellprovskontroller som varje landsting med jämna mellan­rum ska erbjuda alla kvinnor som är mellan 23 och 60 år. Det visar den första rapporten från Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll.

Bara fem av landets landsting når upp till EU:s och Världshälsoorganisationens, WHO:s mål om en 85-procentig täckningsgrad.

– Rapporten är en skrämmande läsning som visar vilka enorma kvalitetsproblem som finns, säger Peter Bistoletti, docent i obstetrik och gynekologi och verksam vid Nacka närsjukhus.

Pär Sparén, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet och registerhållare för Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll, tycker att den dåliga täckningsgraden i Sverige är lite märklig eftersom studie efter studie visar att risken att drabbas av livmoderhalscancer är större hos dem som inte går på regelbunden cellprovstagning.

– Samtidigt vet vi att det går att få en bra täckningsgrad om bara viljan finns där hos landstinget, säger Pär Sparén.

Östergötland hamnar i botten
Enligt rapporten är täcknings­graden för hela landet 78 procent. Vissa landsting, som Dalarna och Gävleborg, ligger bättre till och når EU:s mål med råge med en täckningsgrad på över 90 procent – medan andra landsting har en betydligt sämre täckningsgrad. Landstinget i Östergötland hamnar i rapporten på jumboplats med en täckningsgrad på blygsamma 61 procent.

På sistone har dock Östergötland arbetat aktivt med att förbättra screeningverksamheten, vilket har lett till att drygt 70 procent av alla kvinnor mellan 23 och 60 år i Östergötland ingår i kontrollerna i dag.

Enligt Ann Josefsson, verksamhetschef för kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, är den förbättrade täckningsgraden ett direkt resultat av en bättre organisation och ett större engagemang i att få verksamheten att fungera så bra som möjligt.

– Vi har också haft politikerna med oss, vilket jag tror har varit mycket viktigt, säger Ann Josefsson.

Har förbättrat öppettiderna
För barnmorskan Marga Snejde Johansson och hennes kollegor vid Kvinnohälsan i Linköping har förändringsarbetet handlat om mer konkreta saker.

– Vi har gått igenom systemet med kallelser och bemötandet samt förbättrat våra öppettider, vilket har gett resultat. Just de smidiga öppettiderna och den öppna mottagningen är något som många kvinnor upp­skattar, säger Marga Snejde Johansson.

Kvalitetsregistrets rapport visar också att det – trots den dåliga täckningsgraden över landet som helhet – finns en betydande överprovtagning. Samtidigt som många kvinnor inte testar sig alls, testar sig andra kvinnor för ofta.

– Rent teoretiskt sett borde det gå att använda dessa resurser för att i stället försöka få in dem som inte kommer till provtagningen alls, säger Pär Sparén.

I åldrarna 23 till 50 år är överprovtagningen 17 procent och i åldrarna 51 till 60 år är den hela 48 procent.

– Detta är slöseri med skattepengar och saknar medicinsk nytta, säger Peter Bistoletti.

Kallas till kontroller

Enligt Socialsty­relsens rekommendationer ska kvinnor mellan 23 och 50 år kallas till gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år. Kvinnor i åldern 51 till 60 år ska kallas vart femte år. Det främsta syftet med screeningverksamheten är att förebygga livmoderhalscancer, en cancerform som runt 500 svenskor insjuknar i varje år.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev